Vädret är knas. Det är alldeles för varmt. Lite snö vill jag ha så det blir ljusare. Snön betyder mycket inser man när det är totalt nermörkt tidigt på eftermiddan. Jag var på väg hem i förrgår då det var mörkt och gick efter vägen. Den är belyst fram till vår infart. Funderade på om jag skulle ta genvägen i skogen. Där är det helt svart. Min optimistiska tanke: "Kan dövblinda så kan väl jag. Det ska väl gå." Vad jag INTE tänkte på var att Herr Skogsägare varit och röjt sly på måfå i denna skog och just efter denna lilla skogsväg. Ungbjörkar och annat sly låg nedfallna som snubbeltrådar, eller ska vi säga"snubbelpinnar" i det svarta mörkret. Det var faktiskt otäckt. Idag ska jag röja vägarna från diverse skräp så jag slipper riskera liv och lem när jag inte ser något.
Småfåglarna är hemska just nu. De är och härjar på altanen så det står det härliga till. Jag som alltid tyckt att de är söta men som de skitar och skräpar ner så börjar de kännas som råttor. Typ. Ohygieniska. Om det är så att de jagar gömda kryp? Ja, det måste de ju få göra. Kryp vill jag heller inte ha. ;-P
Just nu känns framtiden lite oviss. Vi väntar på besked som kan vara bra eller dåliga. Jag hoppas på bra. Vad det nu än blir så är det viktiga att vara i nuet. Inte slösa energi på vad som komma skall. För det vet jag ju ändå inte. Hade tänkt åka in och besöka Teckenträffen idag men köksklockan har stannat och lurat mig på min tid. Jag hinner inte in. Så fatalt dum jag kände mig när jag insåg att klockan stannat. Jättestupid!
För det tog typ två timmar innan jag insåg det...
Ja, jag är INTE en morgonmänniska! Hjärnan är med, först efter lunch nångång.
Glöm inte reflexerna.
Njut av dagen.
