Rosa ölandstok

blommar rart inne i skogen. Nästa år ska jag föröka den med sticklingar. Likaså sibirisk ärtbuske och rosor. Vill ha två snöbollsbuskar och en vit pärlbuske.

Himmel!

Är det här en björnlort? 50-75 meter från mitt näste. På gamla byavägen genom vår tomt där barnbarnen kör sina crossare. Nåja, björnar förflyttar sig många mil. Den är säkert långt bort nu.

Goda föresatser

börjar jag med nu på morron. Sörplat i mig lite kaffe, tagit medicin och druckit vatten. Har grävt fram ett par urgamla joggingbyxor från förrförra årtiondet, lila med gröna ränder, duvblå munkjacka och bomullströja. Skitsamma om nån ser mig. Här ska lufsas i skogen nån timme. Mobilen får följa med utifall att.... Jag har en förmåga att vricka foten eller halka till knasigt och skada knäna. Fast nu var det längesen. Pepparpeppar....

Sen blir det jobba av. Ikväll ska jag till lilla familjen och sova över där i två nätter. Torsdagkväll jobbar lilla mamman på tjejkvällen.

De här finns det hur mycket som helst av

Vad det nu är? De är enorma. Ser inte aptitliga ut. Det gör ingen svamp nu. Alldeles utvuxna och med hål i sig. Såg en konstig lort mitt på vägen med massor med hela lingon i. Vad kan det vara för djur? Som käkar lingon? Den lorten liknade inget annat jag sett tidigare. Om det nu var en lort? Liknade faxist mer en oregelbunden spyboll. Nåväl, då jag kom till nästa by beslöt jag mig för att vända. Började få ont i mina spända axlar och oppåt nacken. Det är väl blodcirkulationen som får fart i de stackars musklerna däroppe. När jag äntligen får bilen i sikte stapplar jag fram, borta är svikten och energin. Jag är törstig och känner verkligen att jag är totalt otränad, vansinnigt tung och helt ur kondition. Så kan det inte fortsätta. Jag ska inte lova för mycket nu men jag ska åtminstone försöka avsätta tid till MINST fem km om dagen. Nu ska jag fortsätta jobba......

Promenaden fortsätter

och vägen är orörd från tunga skogsmaskiner och täckt med gula löv från de unga, smala björkarna som växer här. Här är det riktigt trevligt att gå. Nu slipper man också alla kryp, mygg, knott, bräms och allt vad de heter. Luften är frisk och sval. Massor med svampar växer på sidan om skogsvägen. Lite trist är det att gå själv. Saknar fyrfota sällskap. Jättemycket.

Skogspromenaden

börjar rätt trist med sönderkörd väg och ett fult hygge med spretiga träd. Vägen sluttar svagt oppåt. Jag kliver med långa fjädrande steg i rask takt inbillar jag mig. Det känns toppen.

Härlig dag trots lite regn

Idag skulle vi på utflykt men regnet gjorde att vi kanske skulle få ställa in. Så kom strålande sol mitt i allt gråväder. Vi packade oss iväg till Udden. En plats jag inte visste fanns. Ett gammalt rådhus fanns där oxå. Lila petunior blommade i massor med något rosaaktigt ovanför. Kanske rosenskära. Inga frostskador där inte. Mina petunior dog ju på stört vid vår första frostknäpp hemmavid. I Luleå frodas de. Hm...

Vad kaffe och mackor smakar gott utomhus! Hade med mig ved och grill i form av en tvättrumma på fot. Vi grillade korv i glöden och när alla grillat klart hällde jag termosvattnet över det lilla som var kvar. Tömde grillen, bar den till bilen och väl där var grillen kall. Bara att stoppa i skuffen igen. Det är suveränt med tvättrummegrillar. Rostfria, hållbara och användarvänliga. En sån borde alla ha.

Blir jag arbetslös ska jag roa mig lite med att montera lös tvättrummor. Ett petgöra faxist. Det tar timmar få lös dem.....Nån som vill beställa?

Myslördag

Bubbelvatten, korsord o svägerskan i dellen latituden och lär sig blogga från dator o mobil. Opretentiöst och skönt har vi det vid köksbordet. En aning hårt för rumpan. Stoldynor behövs här...

Bloggen ligger nere veckan ut

pga jobb och sånt som ska hinnas med.
Vad hösten e fin. Å, om man ändå var ledig....

Jag hittade filmerna!

Jag får lov se dem flera gånger. Det är inte bara själva handlingen. Jag gillar stuket. Kläderna är så vackert skurna och sydda. Tapeterna,golven, husen, möbler, verandor, The-stunder, trädgårdar, köksporslin, blommor och allt det där tittar jag oxå på. Hästarna, jerseykossorna, selarna, vagnarna staketen, vägarna..... Det blir en hel del tittande både på det ena och det andra. Därför måste jag se filmerna några gånger så jag riktigt ser ALLT i dem.

Nu är Lilla familjen här. Men inte hela. Bara lilla mamman och kvittrande diktatorn. Hon sover middag. Sen ska vi se om det går att plocka lingon. Har köpt en pytteliten bärplockare och hink. De kan behöva lite lingon i frysen hemma hos sig. Det går ju inte åt några stora mängder. Några liter räcker bra. Vädret är då okej än så länge. Mamman pluggar. Så det ska hon få göra.

Tråkfredag....

Grannen har fest. Flamman har fest. Gubben har fest. Alla har fest. Jag har inte fest.
Jag har tagit mig en lång härlig dusch och tvättat håret. Njuter av att det finns rinnande varmvatten. Det är SÅ lyxigt fortfarande. Åsså känslan av att bo i ett vinterbonat sommarhus eller hur jag nu ska beskriva det. Ibland kan jag sakna uteduschen, vattenvärmarn, pysslet med att hämta ved, vatten, elda. Duscha ute ger en nära känsla till väder och vindar, värme och kyla. Det känns mer att man lever. Samtidigt är det jätteskönt att slippa det och istället ha det så här lyxigt. För det ÄR lyx.

Förlängesen tog jag allt sånt för givet. Precis som alla andra. Idag har jag samma inställning som min salig mormor och farmor hade. Gudars skymning, vad lyx det är med rinnande vatten, värme utan att måsta elda, diskmaskin och tvättmaskin, bil, kunna ta mig vart jag vill. Vara frisk, än så länge iallafall...Blir man tacksammare med åren? Eller är det för att man vet att allt kan förändras i ett slag? Hursomhelst, förutom allt lyxande ikväll står det ändå fast. Den här fredagkvällen har jag tråkigt. Tänkte sätta på en dvd. Har ju osett Anne på Grönkulla. Men jag hittar dem inte!!!! Har letat och letat. Grrrr!

Nu är det nermörkt ute. Det går fasligt fort. Det går från skymning till natt på stört. Här baki bålken blir det totalmörkmörkt. Jag ska leta vidare efter dvd:na.....

Jag ska

gå ut och möta morgonen. Jag bara måste.
Det ser så härligt ut.

Jag är inte i ordning

tror jag....hornen växer ut i pannan och en svans med treudd är oxå på väg.

Från och med idag har jag en månads uppsägningstid. Så nu återstår att vänta och se hur det utvecklar sig. Sen så fick vi laga och fixa volvon V70. Det gick på 15.000 pix. (skrämselhicka) Nu MÅSTE vi bara få volvo dieseln såld om vi ska få det att gå ihop någorlunda i slutet på månaden. Mest troligt går vi back. Det borde få mig att bryta ihop men istället så får jag nån sorts enveten jävlaranamma urkraft att vi kommer att fixa det. På nåe sätt. Om vi så ska äta havregrynsgröt vareviga dag. F-n heller att jag tänker låta eländet ta över.

Blir det så att jag blir utan jobb har jag planer. Men det blir till att beräkna och få till det rätt. För då kanske jag måste ordna med två, tre olika jobb. Det blir tungt. Drygt. För då kanske jag inte kan vara så tillgänglig som jag vill för lilla familjen. Nå, vi får se.....

Tidig kväll ikväll. Jag e rätt utpumpad nu. Det vart mycket idag.

Herman syns inte till

Natten faller på och det är mörkt och tyst. Endast tvns sken lyser opp en liten del av golvet framför bokhyllan. Då kommer Herman fram. Hela nätterna går han i en halvcirkel motsols på golvet mellan bokhyllan och bordet. Alltid efter att Gubben lagt sig. Han försvinner när det börjar dagas. Han e mörkbrun, nästan svart, rätt stor med kraftiga ben och väldigt obehaglig. Snabb. Med de där många benen går det tydligen bra förflytta sig fort. De senaste nätterna har han inte synts till. Faxist inte ända sen jag upplyste gubben om att Herman höll mig sällskap om nätterna fast jag inte ville. Jag hoppas verkligen han har ändat sitt liv. Förhoppningsvis under gubbens fot. Att han inte var en hon som förökat sig och vaktat en äggsäck. hu! Eller att han flyttat nån annanstans här i Nästet. Hu igen! Hoppas jag slipper se hus/ jaktspindeln Herman nånsin mer igen.

Äntligen tog jag mig för

att prioritera mig själv. Har varit och tagit mina cellprover. Svar kommer om några veckor. Så det är bara att vänta och se. Lite läskigt gå och vänta. Jag provar med att släppa det helt och hållet tills svaret kommer. Så får jag ta det då.

Sen har jag tagit hem jobb och jobbar på härhemma. Det är skönt få jobba på ostört. Jag behöver det nu. Imorronbitti måste jag ändå in till Rucklet för då är det möte med facket, arb.givare och mig. Det KAN lösa sig. Men jag känner mig luttrad och har svårt för att känna mig hoppfull. Väntar hellre och ser. Ytterligare en grej att ta då det blir.

Dagen har också bjudit på rejäla vindar, moln som ränt iväg på himlavalvet, regn och sol. Skönt väder ändå. Om vinden stillnar och solen lyser, då drar sjön i mig så förbannat så det blir nästan svårt att hantera det som en förnuftig människa med arbetsmoral och viktigare saker att göra än att ränna på böljan blå i fjärden dagarna i ända . Jag försökte iallafall nu i kväll locka med mig Gubben. Sa åt honom: Det blåser friskt! Ska vi fara ut en liten sväng? sådär lite pillemariskt uppmuntrande. Reaktionen tillbaka var varken upplyftande eller positivt. Nehepp. Inga andra aktiviteter heller är intressanta. Nehepp.

Det är inte riktigt sant. ... kylskåpslänsning förefaller vara en intressant aktivitet. Likaså har vi tydligen vansinnigt intressanta tv-program att halvsova till. Jajamensan. Dessa aktiviteter roar inte mig. Jag ska göra nå´t annat. Ta en promenix kanske. Eller nå...känner för att vara social men det e lite väl sent för det.

Vackert litet kort

fick jag av henne där hon visar sin omtanke. Stortjejen min.

Lilla mamman e så rar

Syrenhortensians läge

gör att den är jättesen i blomningen. Men visst e den fin. Kul att nåt blommar nu.

Canadarosen

Har fått fnatt. 7 knoppar nu i dagarna. Ska jag ta bort dem? Den ska ju förbereda sig för vintern ju!

Svampar ploppar upp

överallt på gården! Stora, små, vita, bruna, gula, röda. De här växer på den gamla björkstubben. Visst ser de goda ut. Tyvärr kan jag inget om svamp. Håller mig till dem man kan köpa på affärn.

Lite bättre men inge bra

mår jag. Fysiskt är det okej med mig. Men jag känner mig inte som jag ska. Det är svårt att beskriva hur det känns just nu. Det är en sån salig blandning . Så många känslor och sinnestämningar. Allt från sorg, oro, förtvivlan, skörhet och ömtålighet, förfäran, misstro, tillförsikt, värme, hopp, tro, inte tro, små små ting att glädjas åt. Känner mig försiktig. Som ett barn som bränt sig på spisplattan ordentligt för första gången. Sådär som man känner sig efteråt, trött, ledsen, tårarna har tagit slut, det bränner och gör ont fortfarande men inte lika mycket som för en stund sen. Att leva är smärtsamt ibland. Inte jämt. Det finns så många sköna härliga stunder också. Fast just nu är det rätt ömkligt. Jobbigt att vara i. Hur tar jag mig ur det? Jaa, jag putsar fönster. Stiger opp på morron. Klarar av små och stora uppgifter. Ett i taget. Hur det än är så varken vill jag eller kan jag rasa ihop totalt och fullständigt. Jag vill leva varje dag jag har. Fullt ut. På nåt sätt. Hur bär man sig åt? Jag vill så mycket. Hur kombinerar man normer, regler, attityd, samhälle, alla "måsten" och "bör" med carpe diem? Lev din dag. Inte bara traggla sig igenom den och pusta ut när den är slut. Inte bara överleva utan också leva.

Nåväl, idag har det faxist varit en fin dag. Många vänner, mycket värme och jag har gjort ett gott arbete. Inte perfekt men helt okej och så gott jag har kunnat efter min nuvarande förmåga. Jag TROR jag har sett nästan alla jag mött idag. Säker kan jag inte vara.

Efter jobbet hämtade jag gubben på f.d. Forslunds och vi åt en god middag hos Lilla familjen i deras lilla mysiga bostad. Det känns skönt se dem "landa" sakteliga men tryggt i det som ska bli deras hem och borg.

Väl hemma i Nästet fick vi besök. Även om besöket vart kort så tycker jag om det. För jag gillar de där två. Önskar bara ibland att jag kunde hänga med bättre i samtalen men det är som det är. Det är då inget jag harmas över. För det kan jag inte göra något åt. Då är det slöseri med energi att ömka sig över det. Det ligger inte för mig . Hm, jag kanske ska använda samma strategi i livet? I mitt hanterande av mitt liv? Det får jag fundera på. Det sista jag vill är att bli arrogant, besserwisser och "fasad"-bärare. Var dig själv är mitt motto. Det e inte alltid lätt. Inte när jag inte vet hur jag uppfattas av andra. Naiv? Struntviktig? Godtrogen? Självupptagen? Drömmare? Ärkemara? Fniss, nej, jag uppfattas nog inte som ärkemara av nån annan än möjligen av gubben min när han är på det humöret.

Orka.
Nog med tankar som svävar opp i det blå.
Nu mår jag faxist lite lite bättre.
Ny dag imorgon, och nästa , å nästa...
Nu råder natt. Gonatt.

Fönsterputsning pågår

Fy för utåtående gamla kopplade fönster oppepå. Jag är iallafall klar med alla invändigt och mellan. Måste ta stegen för att putsa utvändigt. Jag är definitivt ingen virtuos på att putsa. Det får duga.

Dellen Latituden

krånglar.. (min bärbara dator) DVD/CD spelaren vill inte fungera som den ska. Ringde upp supportern på bildtelefon och talade om problemet. Nu efter lite mixtrande så sitter han i stockholm och är inne i min Dellen, gör felsökning och jobbar inne i den. Jag ser allt han gör på min skärm. Tekniken är helt enkelt fantastisk. Nu återstår att se om han kan fixa felet. Håller tummarna.

Tar mig en liten kaffepaus

här i Rucklet. Projektet som jag ska vara handledare i har nu kommit igång men än inga pengar i sikte. Jag blir nog uppsagd för säkerhets skull så kan de återta uppsägningen om allt går i lås. Det är bara att vänta och se. Det är lite oroliga tider nu.

Funderar lite på vad jag skulle kunna göra istället.
Det finns fler möjligheter.
Oja, det finns det.

Slut på kaffepausen....