Lampan ska avyttras.

.Nån som behöver en?
Priside 200 kr.

Det vankas bregott

För stor och liten. Jag grälar smått åt den stora att den lilla inte mår bra på alltför mycket. Det räcker med pyttelite.Gubben har kallpotatis som han brer smör på. Jag smuttar på mitt te jag.

Snart bär det upp i det blå igen....

I mitten på februari. Hm. Jag har ju tänkt ta mindre plats i flygplansstolen. Hur det nu ska gå till? På grund av inflammationen i hälen får jag inte promenera. På grund av inflammationer i axel och armbåge ska de inte ansträngas utan få läka ut. Det blir till att strypa intaget. Om jag lyckas? Det återstår att se.

Har packat ved. Gubben sa jag inte skulle hämta i vedbodan. Utan från det andra vedupplaget. Där är inte veden lika trevlig. Det är enorma klabbar i alla de längder och tjocklekar. Den är klumpigare att hantera och packa. Dessutom snöklädd så jag får slå av snön innan jag packar. Så idag fick jag erfara att det finns trevlig ved som är en fröjd att ta in och elda med och mindre trevlig ved som nästan känns som ett hafsverk. Jag hoppas den är torr. Det är så vansinnigt FEL att elda med fuktig ved. Jag kanske har nån såndär nerv, nån sorts ådra för ved? Jag är inte petnoga och jag är inte typ vedkunnig men ved som inte tas om hand är sorgligt att se. Fin ved är en fröjd. Då känner jag mig rik. Jobba med ved är tillfredställande. Avstressande. Berikande. Klyva ved är också kul. Jag går lätt till överdrift med att klyva veden till stickor. Bara för att det är så roligt. Åsså är det ju bra att ha tändved. Fast det är klart, det är ingen ekonomi i att ha allt i fjuttiga späntstickor. Jag får verkligen lägga band på mig när jag klyver. ;)

Redan som ung förundrades jag av morfars kusin Axels vedstapel. Den var alltid perfekt kluven, Sågad i exakta längder. Det var kluven långved, förresten. Jag frågade Axel hur i all världen han hade burit sig åt för att klyva så fint. Då kände jag bara till klyvyxan. Jag visste inte att det fanns något som klyvkilar. Axel visade mig klyvkilarna, yxan och släggan och berättade hur han tittade på den runda, långa biten, årsringarna och sen bedömde hur kilarna skulle slås in.

För en som kan, kanske det är en barnlek? För mig som är en total novis är det ett skickligt hantverk av en som kan sina saker.
Vad jag ännu inte vet är vad Axel gjorde med långveden? Kapade upp den? Det måste han väl ha gjort? Har faktiskt ingen aning. Ska fråga gubben, kanske han vet?

Nu är det dags för en stor kopp Rosegarden te!

Gaaahhh! Vad arg jag blir....

Då jag pyntade för advent och jul lade jag undan fönsterlampan på ett fiffigt ställe där jag lätt skulle plocka fram den när det var så dags. Nu har jag letat och letat efter denna förbenade fönsterlampa som är fullständigt borttrollad för världen och mig. Så fiffigt då! Så fiffig man kan vara, va! Vi får treva oss fram i mörker tills den behagar dyka opp igen. Hur undviker jag att en sån här situation upprepar sig? Jag har tusen saker borta för att jag lagt dem på mina jäkla fiffiga ställen. Det ursnygga westerntränset, bilprylar, lampor, snapsbägare i läderfodral och en massa andra fina småprylar..

Till våren ska jag finkamma vartendaste utrymme här hemma.

Trygghet, värde, existens.....

Att vara trygg med sig själv, i sig själv och med vad man gör är grunden för en bra relation med resten av världen. Det kan varken pengar, materiella ting eller andra personer fixa åt en. Att kunna inse och acceptera att vi alla är olika, tycker olika och lever olika är också en del av det. Liksom att bestämma sig för vad man vill lägga sin energi och ork på. Små detaljer eller helheten. Vad är futtigt och vad är viktigt. Sunt förnuft hjälper också långt. Att vara intresserad och nyfiken är också en god egenskap. Med respekt för integritet förståss.


Var och en avgör själv hur det ska komma att bli. Det roliga eller kanske också svåra är att man blir aldrig färdig. Vi alla utvecklas hela tiden. Jämt. Det finns alltid något nytt. En annan vinkel, En annan bakgrund. En annan varelse. Tusen - Millioner - Något - Nytt.

Att kunna och veta ALLT. Hu! Då tar det ju stopp. Då är det kört, för något sådant existerar ju inte.

Ohhh, det började dra kallt kring fötterna. Mojo har tydligen stått vid dörren och väntat på att jag ska släppa in honom. Han tog saken i egna händer. Jahapp, jag har en katt som öppnar ytterdörrar också. Inte bara tvättmaskinsluckan, andra luckor och dörrar. Ytterdörren, den stora, tunga och rejäla! Helt sonika öppnat dörren och promenerat in. Va bra! eller?..Hmm. Fina Mojo. "Duktig katt reder sig själv!" verkar vara hans valspråk idag.

Må så gott! Vad ni än pysslar med.....

Så är det redan helg igen

Jag har inte mått bra de två senaste dagarna. Jag har fått en ny medicin. Jag vet inte om det är den som ställer till det. Har haft väldigt ont i magen typ gallan och i njurarna. Natten till igår och natten till idag. Sitter med räkningarna. Började igår men fick avbryta för att jag hade så ont. Ska fortsätta med dem i dag. I övrigt känner jag mig matt och spak. Lite darrig.

Det skulle vara teater idag i Skellefteå och imorgon i Luleå. Jag vill verkligen se det men jag får se om jag kan och orkar. Typiskt, jag som sett fram emot teatern och träffa alla vänner. Verkligen typiskt!

Mojo har tagit för vana att gå till grannenes fågelbord och titta på fåglarna på morgonkvisten då de flockas som mest. Igår kom han aldrig så jag fick gå dit och kolla. Det är ju lätt glömma tid och rum med så många spännande fåglar att titta på. Jodå, nog var han där. Han reste sig upp i detsamma han såg mig och promenerade före hem. Idag kom han hem gode kvickt. Antingen är det för att det är kallare idag eller så sjasade nån iväg honom.
Det är lätt snöfall idag och temperaturen ligger på - 10.
Veden går åt. Undrar om den kommer att räcka?

Absolut händelselöst idag

Allt går på lågvarv. Till och med katten. Tänkte vi skulle ta en prommis medans det var ljust men han bara sov. Hängde lite tvätt och funderade på om jag skulle ta och städa ur ett skåp där allt blivit rörigt. Det stannade vid tanken. En annan gång. Imorgon SKA jag städa! Det blir till att ta värktabletter på morgon så att det går. Det gör för ont annars.

Jag är glad i den här lilla trasselsudden som just nu sussar djupt på min datastol. Jag sköt den bara åt sidan och tog mig en ny stol. Det finns sex stolar. Stolarna räcker till gott och väl även om han ockuperar en. Tvättmskinstrumman ockuperade han i morse. Den måtte vara absolut renaste platsen i hela huset förutom diskhon. Nej, han ligger aldrig i diskhon. Iallafall inte ännu.... med den katten vet man aldrig.

Han diggar hursomhelst det rostfria stuket. Undrar om jag ska fixa honom en snygg tvättrumma som kattkorg? Senaste mode på kattfronten. En rostfri trumma! Lättstädad, hygienisk, absolut riv och klös-säker. Med god ventilation. Livstids garanti! Hmm...det är ett attans besvär att skruva fram dessa trummor. Jag har gjort det. Sånt tar tid. Det är olika kvalité på trummorna också. Ska du kassera din tvättmaskin? ta reda på trumman och den bakre "ringen". Sno på ringen så får du en fin fot till trumman. Nu har du en perfekt portabel, rostfri grill till utflykten med skotern, båten eller bilen!
Vill du inte ha en grill, häng då bara upp den som korg åt katten. ;-)

Har du ingen katt? Fixa ett lock och du har ett råttsäkert, ventilerat förvaringskärl att sätta i potatiskällaren.

Det var dagens spartips!
Alldeles gratis.

Sovmorgon...

Sov djupt ända till klockan tio. Ojdå. Morgnar mig med en frukost som består av en smoothie av hälsofil, sista moroten, banan, hallon och en tesked honung. En liten macka till.
Njuter av att ha vatten varje gång jag sätter på kranen. Räkningen för delarna till vattenpumpen har kommit. Det blev inte så farligt. Skönt. Vi är ju flera hushåll som delar på vattnet och har en sorts förening för det. Igår hade vi 17 minusgrader. Idag är det bara fem minus. Mojo har suttit på bron och kikat på talgoxarna som flyger omkring. Idag kommer det nog inte snöa. Här har vi tillräckligt med snö. Fast det kommer säkert mer om ett par dagar. Här är en vinterbild på lilla huset:

Skogen där fåglarna samlas innan de söker upp nästa fågelbordsbuffé:



Lekstugan ser så ensam och öde ut vintertid. Undrar om jag kommer att bli tillräckligt bra för att kunna spika och måla i den till våren. Den behöver lite handräckning innan den är helt okej. Jag hade en sån värk igår. Bara av att lyfta vedklabbar. Inte roligt. Åja, det är långt kvar tills snön tinat bort.

Vännen i Skåne har nu äntligen fått sin nya bostad. Jag håller tummarna för henne. Hoppas att allt ska gå som smort och att de ska trivas i den nya bostaden i en helt ny stad. Vad spännande för dem!

Slö katt: S Raushöjdens Mojo

Hur många timmar i genomsnitt sover en katt egentligen? Det måtte vara ganska många. Mojo är definitivt inte rastlös och orolig. Däremot har min e-post brevlåda varit det. Den invaderades av något som nästlat sig igenom mina säkerhetsprogram och kraschade min tillvaro i cyberrymden. Dessutom började min brevlåda leva sitt eget liv, få tuppjuck och skicka ut spamliknande mejl till ALLA e-postadresser jag har. Det är faktiskt väldigt många. Igår har jag rensat och städat och nu hoppas jag ordningen är återställd. Ni som fått konstiga mejl från mig. Öppna dem inte. Släng dem!

Den här kissen behöver inte bekymra sig för värdsliga ting som krånglande e-post, datorer, mobiler, a-kassa, jobb eller överhuvudtaget någonting. Han bor på värsta lyxhotellet. Maten alltid serverad, likaså drycken. Tak över huvudet och hur många sovplatser som helst. En alldeles egen toalett med daglig städning. Sällskap under utevistelse. Lekstunder och "labrador-il" som får åskådaren att skratta. Egen paparazzifotograf. Daglig hårvård, ögonkoll/tvätt och klovård vid behov.

Inget slit för brödfödan här, inte.
I nästa liv vill jag nog också vara "märkeskatt". ;-)

Vägen hem kan vara lång......

Var borta nästan hela dagen igår. Var på uppdrag. Passade också på att hälsa på Mor och Far efteråt. Därefter handla hem lite mat. Efter en sån dag, en lång dag. Då känns vägen hem ganska lång. Det snöade intensivt och det var snörök de få gånger en bil passerade. Tack och lov så var det lite trafik. Fastän jag körde på E4an så kändes den på sina ställen riktigt enslig.

Vitklädd skog och snötäckt väg. Det är tryggt med reflexklädda stolpar utmed vägrenarna.

Glöm inte reflexerna när du går ut i mörkret.

Lilla familjen kom igår

sent på kvällen. Först när alla kommit isäng gick Mojo runt och skulle välja sovplats. Det var nog svårt att bestämma sig för han var överallt. Än här än där. När de kom hade alla tre mycket att prata om och de små är ju så näpet underhållande. Lilla Kotten berättade om en bok han läst. Kvitterill ville inte vara sämre så hon blandade fejk och verklighet i en salig blandning i sin berättelse. Igår använde hon ordet "megastor". Jag kan inte låta bli haja till. Hon har ju inte fyllt fem. I och för sig hoppar det ut de mest osannolika oväntade meningar ur munnen på henne. Var FÅR hon allt ifrån?

Idag blev det långfrukost och Kvitterill hämtar en till tesked och sätter igång med trumsolon med det som finns på bordet. Det ser ni här:

Lilla mamman sätter på sig morfars megastora stövlar och sopar av sin översnöade bil. Sen far de till Kottens farmor för att hälsa på kusinerna. Med ens blev huset så tomt. Jag misstänker att Gubben och Mojo tycker det blev tyst och skönt.....

Morotshuvudbry, nyttighetsgrejer och byatrafiken....

Ett helt kilo morötter och det är bara jaq som äter dem. Ingen annan härhemma. Så vad gör jag. Skalar en morot och knaprar på den lite halvhjärtat. Så trist. Jag kan inte knapra upp ett helt kilo. Rivna är jag less på. Så plötsligt får jag syn på mixern som står på arbetsbänken helt sysslolös. Så jag skalar två stora - jag lovar - jättestora morötter och skivar ner dem i mixern och tillsätter pressad blodapelsin. Det är det ni ser här:

Plockade fram matlådan med rödkålsmorotsgrytan ( som jag bloggat om tidigare) , tillsatte en rejäl klatt tomatpure, japansk soja och pepparrot. Värmde i micron tillsammans med lite överbliven pasta.

Med min lite puréaktiga hälsojuice blev det värsta nyttighetsgrejen. Ja, inte pastan tyvärr. Men det vart gott också. Gillar man inte riven pepparrot kan man ju sätta dit vadsomhelst som man tycker om och få variation.
Gubben får äta sin bogsteksgryta själv. Jag är inte så värst trakterad av hans okryddade mat. Och han gillar inte min kryddade. Inte jämt. Vissa dagar blir det att vi äter var för sig. Det går ju det också. Bättre det, än att bli DEPRIMERAD av att jag " förstört" maten med något tomat-aktigt. ;-)

Mojo och jag promenerade till sophuset också idag. Han var riktigt på hugget. Tassade ivrigt på i hjulspåren mitt på vägen, lillkissen. Så kommer en flott stor bil och jag försöker nappa åt mig katten men han slank ur näven. Så jag stannade kvar på vägen och gick så bilen tvingades sakta ner och registrera katten innan jag släppte förbi honom. Det gick bra trots allt. Mojo vet ju inte var vägrenen går. Han blir ängslig och osäker. Han går ju i hjulspåren på grund av snön. Då vi går hemåt möter vi samma bil igen och den här gången tog jag fast Mojo och bar honom. Han körde fort, karln. Det var ingen bybo. Måste varit en sommarstugeägare. Eller nån nyfiken en. Så vi låter bli gå vägen österut. Vi går bara västerut. Den vägen är så tråktråååkig nu mitt i vintern. Samma vy hela tiden.
Nåväl, vad gör man inte för sin katt. Motion behöver vi ju båda två.

Förresten, Mojo tycker E4an är döläskig.
Den hörs ju vid sophuset. Bra.
Då vet han.

Ha nu en underbart mysig fredag och helg!

Traderafynd

Köpte denna för en tia på Tradera. Jag är på jakt efter en vit och en svart likadan. Anette Edmark har gjort dem och de säljs inte på Ikea längre. Kontakta mig gärna om du ser en som är till salu.

Sopar snö

Huvudvärk idag. Mår illa men inget mer. Fryser. Mojo vill inte heller ut. Han sover mest.
Dammsög lite mitt på dagen. Igår fick jag veta att kära söta Robin inte längre lever.
Han hade halkat och skadat sig så illa att han fick avlivas. Fina goa Robin. Julle mår bra men han sörjer och saknar bästa vännen Robin. Jag hoppas det ordnar sig och att Julle kan knyta an till en ny fin vän.

Fina goa vänner behöver vi allihopa. Både tvåbentingar och fyrbentingar.
Ingen vill vara ensam.
Om man nu inte är en björn. De är inte sällskapssjuka precis....

Arla morgon -11 grader ute

Vaknar när Gubben far till jobbet. Kan inte somna om. klockan är kring 05.00. Slötittar på tv ett tag. Tänder ljus till frukosten. Det är mörkt ute ännu. Mojo går ut en sväng. Snön fastnar under tassarna. Det problemet har inte vanliga katter. Han kommer in och bränner pälsen på ett av ljusen på bordet. Lyfter undan honom snabbt och släcker ljusen. Det osar katt. Det osar bränd katt i köket.

En av favoritplatserna - förutom att sova i husets alla skrubbar - är högst upp i klösmöbeln. Här är en nyvaken och loj kisse.

Imorgon kommer Lilla mamman hem. Sent. Jag ska hämta henne. Det blir nog bäst göra det med volvon. Min bil lever om som tusan. Får laga den då nån har tid. Först ska visst traktorns ljuddämpare lagas. Jag är sugen på att baka. Läste en bok där det bakades hejvilt till både frukostbröd och till fikat. Blev sugen på att fylla på lite i frysen. Nu när jag har en sån fin frysbox, ju! Men nej, jag ska inte baka. Inte idag. Det finns andra saker att företa sig med. Post, papper och såntdär mördande tråkigt. Det ska jag börja med. Nu.

Lugna måndan...

Vännen i skåne som katten kommer ifrån bad mig lägga in bilder på honom då han är ute. Jag lade in massor med bilder på facebook och lägger in några här med.

Idag har vi varit ute och gått. Tänkte han skulle följa med till brevlådan men då grannens hundar började skälla vände Mojo och gick hem. Jag postade stämpelkortet, gick hem och åt lunch. Sen gick vi ut för en fotosession ute på gården och lite senare på en fotopromenad västerut där inga skällande hundar finns. Bara vägen och en massa skog.

Fick ett mysigt julkort. När jag ser sånahär julkort blir jag SÅ sugen på att måla. Sjutton också att jag inte har färger, penslar och dukar hemma. I och för sig ryms det inte sånt här. Huset är för litet. Jag suktar efter mina drömmars atelje...



Han är så lustig att vara ute och gå med, än går han bakom, än vid sidan om, än går han framför. När jag vänder så vänder han också. Går man FÖR långt blir han trött och vill bäras en bit. Sen går han själv igen.



Här går vi hemåt....Tidigare under dagen undersökte han ladan. Snygg katt. Mysig lada. Eller hur!



Mojo har också tagit sig till alla möjliga och omöjliga ställen inomhus och rivit ner många saker idag. Bland annat pennburken, stickkorgen och en liten tillbringare med korta stickor i. Jag är glad han inte välte ut burken med knappar i.
Han är inte så smidig.
Nej, verkligen inte.

Vilodag...

Det är skönt få göra det också. Ha en vilodag. Kollade in Lika olika på svt play. I sista programmet kan man se en liten skymt av mig här och där. De spelade in från Malmö dag, Fördel döv. Bra intervjuer och bra innehåll den här gången. Markku Jokinen är en person jag gillar helskarpt. Honom ser jag gärna i vilken ledning som helst i världen. Öppen, ödmjuk, förnuftig och med en sorts rättvisepatos ..som jag inte kan beskriva men han är helskärpt och helskarp! Rockar fett kanske man ska säga.  Det ligger inte för mig att uttrycka mig på det viset. Han är bara så... jävla bra! Rekommenderar dövföreningarna att bjuda in honom att föreläsa och berätta. Det är en fröjd att ta del av vad han har att förtälja. Vad det än är. 

Det viner runt knuten och snön drevar på gården

Kung Bore drar runt med starka västliga vindar härikring. Min utevistelse sträcker sig till att sopa av altan och trapp. Katten Mojo har inte heller varit längre bort än så. Om vi levat för hundra år sen hade vi täljt räfspinnar, vävt och stickat. Det är en sån dag. Nån trotsar vädret. tar sparken och hälsar på nästgårds. Stampar av sig snön i farstun, slår sig ner i den rejäla, välgjorda tolvslåstolen och dricker kaffe på fat. I dagens tidevarv kollar jag runt på facebook, ringer upp några vänner och surrar strunt en stund, ser ett program om Indiens fattigaste region. Jag känner med befolkningen och harmas över hur de behandlas av de stora företagen och rika magnater. Slår över till sjuan och blir glad av Cesar Millans uppenbarelse i rutan. Den lilla karln är så go! Uppiggad av Cesars fokuserade, positiva energi han förmedlar till alla i programmet sätter jag igång med förberedelserna till middan. Under tiden reflekterar jag över det här med tillgångar och hur de förvaltas. Överhuvudtaget hur vi förvaltar vår värld, vår jord. Våra liv. Det finns samhällen som lever kollektivt där man delar rättvist och tar tillvara på allas unika egenskaper och främjar dem. Där tillgångar räknas på ett annat sätt än vad det gör hos oss.

Det är inte så att jag vill sträva bakåt. Men visst blir jag illa till mods av att få höra om att vi skövlar våra hav, skogar och naturtillgångar. När jag var barn kunde min morfar få en ål i mjärden nångång. Så jag har sett ål. Som barn. Aldrig sen. Mina barn har aldrig skådat en och inte heller mina barnbarn. Inte i min barndoms trakter. Där finns ingen ål idag. Visst är det fel nånstans när vi inte är rädda om vad vi har.
Vi har ju bara en enda unik värld att leva i.
Vare sig det är i Indiens berg eller i morfars sjö.

Sopsortering....

Våra hem är inte byggda för det. Jag har ingen PLATS för att samla på sopor som ska till återvinningen. Papper åker ner i en före detta snygg papperskasse från Ittala. ;-) Nu är den lite skamfilad men får hänga med en samlings-vända till. Glas, plast och plåt i en plastpåse i pannrummet. Det får jag sortera upp på själva återvinningen. Sen är det hushållsavfallet som måste väck varje dag för att inte bli äckligt. Brännbart. Pappersförpackningar. Kartonger. Ja, jäklars anåda. Har man två-tre mil till återvinningen gäller det att samordna det hela. Och sen får vi inte glömma pantflaskor och burkar. Lika bra ha en återvinningsstation hemma. I miniformat. Det ÄR ju det redan. Idag kändes det verkligen som det.

Sen nångång... när vi har ett redigt golv i garaget. Eller ett redigt garage eller nån byggnad av nåt slag. Då skulle jag vilja ha Ikeatunnor uppradade till allt det där. Vad skönt det skulle vara att slippa allt gytter på olika ställen inomhus.

Dagen gick åt till att leta reda på alla sopor och förpassa dem dit de ska vara. Nja, inte riktigt. Jag handlade först. Väl på återvinningen såg jag att jag glömt panta burkar och flaskor. Iddes inte åka tillbaka. Så jag SLÄNGDE dem i containrarna för plast och plåt. Jätteslösaktigt. Ja, absolut. Nån kanske blir lycklig. Nån soparbetare. Det är bra att glädja andra.

Mojo har en riktig sovdag idag. Jag vill också få sova sådär djupt, skönt och länge. Sist jag sov riktigt gott flera nätter i sträck var nog då jag var hos vännen i Skåne. Det är klart, reser man bort i flera dagar så lämnar man ju allt bakom sig hemma.
Och bara är. I nuet.

Antar det är DET folk gör då de reser till varmare länder. Mår skönt. På olika sätt. Jag har aldrig varit dit så jag ska inte uttala mig. Men jag har vart överallt i Sverige. Och på många ställen i Norden....
...där man slipper sydliga kryp. Och baciller. ;-P

Allt i ett gryta!

1/4 riven rödkål, 3 stora rivna morötter, 1 tärnad lök, några vitlökar, matlagningsgrädde 2 pkt. Stor förp. köttfärs  gräs lökar, köttfärs. Ner med resten. 2 tak sambal. Lite soja, salt och peppar. Koka ihop.  Ät med vad du vill till. Blir många matlådor.

Mitt i veckan pyssel

Städat ur kylskåpet. Nån hade spillt ut mjölk. Och bara stängt dörren. Hm. Eftersom vi är bara två här är det ju lätt räkna ut vem denna nån är. Så bra att jag finns, som kan städa bakefter denna nån.

Det blev inte lasta ved igår. gör det idag. Tänkte Mojo skulle följa. Men han bara sover. Så jag sitter vid datorn en stund.

Lilla mamman är på väg till Egypten. Så roligt för henne. Sol, värme, bad. Jag hoppas allt går bra. Inga bomber, ingen skottlossning, inga plan som störtar, ingen bil som kör på henne. Jag vill inte att det händer henne något. De flesta kan inte ens föreställa sig att det händer ens barn något. Jag kan. Men jag kan inte ge efter för det. Det går ju inte. Förr levde jag ju med hoppet. Det gör jag förvisso ännu även om det är ett väldigt slitet , fransigt och nött hopp. Kantstött och fullt av limmade skärvor och med en stor skärva som gick förlorad för 9 år sen. Jaa, jag har levt ett annat liv i 9 år kan man säga. Det räcker så. Låt bara min rara, älskade dotter komma hem välbehållen så är jag nöjd.

Smått sällskap är bra här i nästet i skogen. Det förgyller dagen. Vattnet är tillbaka. Men det smakar lite dy. Lite illa. Jag vill gärna hämta 3 liter dricksvatten hos söta rara grannen idag. Jag klarar inte dricka vatten som luktar dy. Det är inget fel på det. De har rört om i systemet när de hållit på och grejat och lagat. Det tar ett tag innan vattnet blir lika fint som förut.

Vad han sover, kissekatten.
Jag får slamra lite extra mycket så han blir nyfiken och kommer nångång.
Vi ska ju ut i vebon! Helst idag... ;-)

Vatten, vatten, det är bara vanligt vatten....

Men det är faktiskt inte så bara, med vanligt vatten. Det är underbaaart just nu! Jag fick just veta att delarna till pumpen har kommit. Äntligen. Så härligt! Gissa vem som ska skura och feja och ta en riktigt lång dusch. .....öhh...fast det ska nog alla andra familjer också... som också varit utan vatten...hm! Jag får skura och feja på dagen. Då alla andra jobbar. Duscha kan jag också göra imorgon. Bäst ta det försiktigt med det älskade vattnet. ;-)

Baljor och hinkar ska skuras ur....de som det varit smältvatten i.

Jag kommer att ha fullt opp.

Nu har Mojos klösmöbel kommit!

Han har jätteroligt med den. Den fanns på rea. Billigt. vi slog till o beställde en. Den fanns i många olika färger.Men den luktar av något medel som jag inte tål. Det är som det kan lukta i IKEAS varulager. En stickande luktlös men väldigt påtagligt irriterande doft som jag är allergisk mot. Ohyremedel? Eller flamskyddsmedel?
Något onyttigt är det då. Ska dammsuga den och vädra den. Kan inte vara nyttigt för lilla Mojo heller.

Skönt sällskap

Nu har vattenförrådet sinat.... Plockade ur diskmaskinen och diskade upp allt som fanns därini. Det gick åt fyrtio liter vatten! Gubben kommer hem med mer i eftermiddag.
Mojo tittade på medans jag diskade och torkade disken. Han verkar hungrig. Han får våtfoder på eftermiddagen,  en portion. Fri tillgång till torrfoder.. Undrar vad han vill ha. Jag ser ju att han vill ha något men jag vet inte vad. Så  frustrerande.

Vi gick ut i kylan i morse och tittade på grannens hungriga småfåglar. Länge. När kylan började bita i mina kinder undrade jag när i all världen Mojo skulle bli less kylan. Resten av byns katter har minsann vett att stanna inne. Såg framför mig fula frostskadade öron och trasiga kylskadade tassar. DÅ behagade det herrn följa med hem. Bråttom hade han. Sprang till och med före mig till dörren.... Finaste Mojo. Han har mycket att lära sig, han.

Nu är det lite varmare. Vi ska ta och fylla ved. Inte bära den. Jag har ännu inflammationer i lederna. Gubben får köra fram den.

Bildkalkavad

Dagar utan vatten..

-17 grader ute idag. Igår och idag har Mojo varit som han brukar vara. Lekfull, intresserad och nyfiken. Han är en katt som vill vara med i det mesta. Han är ingen-sitta-i-knäet katt. Mer som en vara- med-och-nära-uti-allt-katt. En riktigt tittig katt.

Nu får han gå ut utan sele och koppel men i sällskap. För säkerhets skull. Igår var han ute flera gånger och framåt kvällen gick vi på promenad. När han är ute får han ha reflexhalsband. Han är ju vit och beige så han syns inte så bra mot snön. Idag följde han med när jag hämtade in snö i hinkar. Det är ju redigt kallt så han var ute bara i några minuter. Förståndig katt.

Huset börjar lukta avlopp. Blä. Jag ska fylla alla avlopp med vatten. Det torkar väl liksom ut i dem man inte använder. Hoppas inte det fryser eller blir nåt stopp i alla rören nu när det inte är något konstant flöde. Jag tror jag börjar röja bort julen idag.

Hejsvejs så länge....

Kattrapport....

Idag har Mojo sovit från ...ett-tvåtiden till sex. Då gick gubben och hämtade honom. Han åt lite och drack rätt mycket vatten och gick på lådan. Sen var han i tv-rummet en stund men så gick han upp igen och lade sig i Kottens säng. Sen dess har han sovit och sover än. Klart jag blir lite orolig. Men det kan ju vara nån sorts "jet-lag". Resan, omställningen, annat väder och många intryck. Lilla rara kissen. Han går ju inte omkring och jamar eller verkar vara orolig eller så. Inte heller ber han om att gå ut. Däremot går han till dörren om jag frågar om han vill ut. Vi var ju ut en sväng igår och så idag. Han verkar nöja sig med det. Inte heller vill han leka. Han gäspar och är så trött så trött. Nej, det var inte riktigt sant. Gubben sa att han lekte i morse.... håller extra koll ändå.

Vi blir nog utan vatten till på torsdag. Det är delar som ska beställas och det tar tid. Hu. Samtidigt är det väldigt nyttigt. Vatten tar vi för givet men rent och fint vatten är lyxvara för många i världen. Rinnande vatten är än mer dyrbart. Mer värt än guld och diamanter. Vatten skulle jag nästan kunna tillbe. Liksom sol, frisk luft och ren miljö. Finns det något som är mer värdefullt än det?

Jag ska hälla upp ett stort glas vatten. Dricka det andaktsfullt. Koka mig en kopp rosengardente med lite honung och dricka det njutningsfullt.
Oj, så insiktsfullt det vart. Gonatt govänner.

Igår blev vi utan vatten

Vi tar in snö i hinkar som får stå i pannrummet och tina. Det har vi till toan. Färskvatten i dunk till skölj och sånt vid diskhon. Dricksvatten i kylen. Vi klarar oss bra. Mojo och jag gick en promenad och han tittade på all snö. Det var bara en kort stund, sen ville han in. Det går riktigt bra. Däremot ser jag inte att han dricker vatten. Får hålla extra koll på det.

Hoppas vi får tillbaka vattnet  snart. Det verkar vara nåt fel på det elektriska. Typiskt att sånt händer när det är helg! Gubben är sjuk i feber men far ändå och hjälper till uti pumpen.

Just nu sover Mojo och jag ska företa mig något. Som inte kräver vatten. Dammsuga köket. Kvitterill höll på med sax och papper igår. Det syns.

Nu har jag hämtat mig från den hemska gårdagen...

Jag hade ju bokat hemresan från Sturup till Skellefteå med minsta möjliga restid för Mojo. Vi skulle landa i Skellefteå halv ett på dagen. Vi åkte halvåtta på morgonen för att checka in kissen och lämna 20,5 kg tung resväska som var full av de saker som man behöver när man blir med katt. Uti röntgen fick jag plocka upp Mojo ur väskan och sen stoppa ner honom igen. Han tog det hela med ro.

Vi satte oss att vänta på planet. Såg på skärmen att det var försenat till fem över tio. Vi skulle åkt nio och fyrtiofem. Det kommer inget plan fem över tio. Istället pratas det i högtalarna och folk rusar fram till karln som står vid disken uti utgången till planet. Jag försökte gå fram och få information men det var ju som förgjort. Vänder mig till en dam och frågar vad som står på. Hon berättar att det stormar så mycket med starka sidvindar att inga plan kan lyfta. Nähä, vad gör vi då? Vi ska bussas till Ängelholm. Åh, nej! Jag såg för mitt inre hur min fina res-planering bara trasades sönder till intet. Följde folkskocken till väskbandet och hämtade min väska. Följde med ut. Där stod vi i blåsten och regnet och väntade på de nedrans bussarna. Jag försökte skydda Mojo så gott det gick från regn och blåst. Väskan var jättebra med två "täta" sidor och två nätade sidor, en kort och långsida vardera. Det var bara att vända den till så att Mojo hade det bra. Han tittade och tittade på allt folk.

Bussarna kom till slut och utanför stod det SAS personal. Det pratades en hel del vilket jag inte kunde uppfatta så jag gick fram och bad om information. Fick då veta att de som skulle åka med SAS fick gå på en enkom buss. Vi klev på rätt buss. Det var varmt nere vid golvet så jag ställde Mojo på sätet bredvid mig och hoppades att vi skulle få sitta själva. Det fick vi. En och en halv timma tog resan till Ängelholm. Öppnade opptill på väskan så Mojo fick se sig omkring i bussen. O, vad han tittade. Jag var rädd att han skulle propsa på att få komma ut men nej, han satt där med bara huvudet som stack opp och riktigt SÅG sig omkring. Han var så SÖT! i Ängelholm fick vi köa en låååång stund för att lämna in väskan. Då passade jag på. Bad en att kolla min väska, plockade opp Mojo, gick ut och satte honom i en rabatt utanför OM han behövde göra ifrån sig. Bah, han tittade och tittade o smög och tittade. Till slut fick det vara nog med allt titteriet. Tog upp honom och gick in igen. Tillbaka i väskan utan problem, lämnade in min betong resväska, in i röntgen, upp med katta och ner igen och iväg till planet. Väl där satte jag väskan nere vid golvet under stolen framför. Det var bra med luft där. Mojo jamade lite vid start och landning och vid ett tillfälle försökte han trycka upp öppningen opptill med huvudet. Då var han less och ville ut. Han resignerade sen och lade sig.

Väl på Arlanda fanns inget plan till Skellefteå förrän fem i sex. Jag ville bara gråta. Det här var ju kattplågeri. Ingen mat och inget vatten, Ingen kattlåda, Ingenting...Vad skulle jag göra? Jag tog honom till handikapptoaletten, låste om oss, rev ner lite papper på golvet, släppte ut Mojo som strök kring alla fyra väggarna och gick sen raka vägen in i väskan och vägrade komma ut mer. Han såg väldigt upprörd ut. Som att: VAD är det för ställe människan tagit mig till?. Försökte truga lite vatten men nej. Vi gick ut till en gräsplätt bortanför parkeringen, nån sorts rebattanläggning. Släppte ut honom där. Räddade lös hund som ville vara med oss. Hundens skräckslagna matte var överlycklig att få tillbaka sin ettriga rymling. Det fanns en hel del energi i den lilla golvmoppen.Tur Mojo är van hundar. Han skyggade lite i början men sen brydde han sig inte alls om den lilla skällande saken.

Till slut blev klockan äntligen så pass mycket att vi kunde gå och checka in, sedvanlig röntgenkoll. Upp och ner med Mojo som snällt finner sig i allt. Jag trodde han skulle åtminstone försöka protestera men, nej. Inga protester. Åh, tänkte jag. Han är chockad, stressad och uttorkad och döende. När jag ÄNTLIGEN kommer fram kommer jag ha en döende katt i väskan!

Mojo kikade ut genom gallerverket och såg högst levande ut. Vi flög igen och äntligen kom vi fram till Skellefteå. Då kände jag hur trött jag var. Hämtade betongväskan och satte av till parkeringen. Där fanns ingen bil. Där min bil borde stått fanns en snöhög. En snöhög som inte såg ut som min bil. Det fanns en snöhög bredvid också. Vilken snöhög är min? Gick baköver och sopade där registreringskylten borde vara. Ja! Denna snöhög är min! Skrapade fram dörren, Låste upp. Bände upp dörren och in med katta, låsa fast väskan med bilbältet. Samma procedur med andra dörren och betongväskan. Snön gick mig opp till knäna. Joggingskor och inga vantar. Rutorna gick inte skrapa för det var is och en jävla massa snö. Satte mig i bilen och backade ut i blindo tills jag kom till en skottad plätt.

Väl där gick jag ur bilen medans den var igång och började sopa, hacka, banka.... ja, ni vet....När bilen blev varm så föll det i stora sjok. Satte mig i bilen och ringde gubben och grät och var arg. Trött, frusen och alldeles slut och måste köra de sista milen hem själv. Stackars, stackars Mojo. En så lång resa. Då kom en bil jämsides upp och killen talade om att de skulle låsa grindarna för kvällen. Åh, kan man bli inlåst här också!? Jag fräste att jag precis lyckats få bilen isfri för att kunna köra. Så kör jag. Förbi flygplatsen och ....tar vänster, Vilket ledde till en runda tillbaka. Å så pinsamt. Jag skulle tatt höger! I lule tar man till vänster ju!!! Körde höger. Körde i snövädret ända hem och aldrig har det varit så skönt att få komma hem.

Mojo fick komma ut, få mat och vatten och kattlåda. ...Han gick några timmar senare till kattlådan och kissade. I femton långa sekunder! Jodå, jag räknade: ettusenett ettusentvå....

Nu ska jag sova. Gonatt.

Mojo

Cool kisse!

Blåsigt och riktigt blött i Tomelilla!

Det var halkigt den sista biten mellan E4an och flygplatsen i Skellefteå. Jag åkte i god tid och det var skönt slippa ha bråttom. Fick vänta många timmar på Arlanda innan flyget till Malmö gick. Urtrist. Läste ut en verkligt dålig pocketbok som fått fina recensioner. Jag  förstår det inte. Visst var det bra språkbruk, fina miljöer, härligt hur han belyste infödda och utbölingar, relationer och så vidare. Sen var det inte så mycket mer. Nej, den var dålig! Hursomhelst, planet landade på Sturup i ett väldans blåsväder. Det vart  en väldigt slängig landning. Duktiga piloter! Jag ska ALDRIG bli pilot.

Vännen mötte opp, alltid lika glad och go. Fastän hon inte är riktigt kurant. Efter käk, surr och Kronjuvelerna på tv så fick Mojo testa väskan. Han trivdes. Han somnade. Nu ska jag också i säng. Med varma sockor som så omtänksamt låg på sängen. Det vill bli kylslagna golv i en källare. Kalla fötter är inte roligt. Nu myser jag...

Hu, körde nästan fast idag

Då jag skulle iväg till vårdcentralen. Iväg kom jag till slut! Jag har inflammation i armbågen, hälen och axeln. Sjukgymnastik, medicin och Hälinlägg, skor utan bakkappa. Lite svårt nu

Köpte kattmat så det finns härhemma. Imorgon åker jag till Malmö och hämtar Mojo! Hoppas vädret står mig bi. Hoppas det går bra att flyga med honom. Hoppas jag hittar mina jäkla stödstrumpor. Jag måste ha dem för det blir mycket sittande i två dagar. Det är skönt ha dem när man flyger. Nyårsafton blev fin med trevligt sällskap och väldigt god mat. Jag har inte resfeber,, mera ..som...oroa-sig-för-allt-som-kan-gå-fel-feber.. väskan får inte komma bort, v ägarna får inte snöa igen, ingen storm och bilen får inte gå sönder..Lilla mamman får inte krocka med sin bil...Nåväl, imorgon är en ny dag....bara att ta det som det kommer..