Usla,usla posten...

Min avi för att hämta ut körkortet skulle komma idag. Men icket.
Ingen avi så långt ögat kunde se. Jag är SÅ besviken på posten.
Avin kommer allrasäkert imorron. Då jobbar jag. Såklart.
Just imorgon jobbar jag från kvart i åtta på morron till klockan sex på kvällen.
Då kan jag ju inte hämta ut det enbarmliga, förbenade körkortet.
För naturligtsvis ska jag hämta det på självaste postterminalen eller vad det nu heter 8-9 mil härifrån. På torsdag går inte heller. Suck. Suck. superjättesuck.
Tack kära posten för att ni sölar och totalhavererar min noggrant upplagda plan för denna vecka. Posten får fem stjärnor för utmärkt snigelposthantering.
Er nya slogan: Posten tar en evighet.
Eller: Den som väntar på något gott får vänta länge.

Utlovad tårta och fika framflyttas till ....tisdag vecka 40...det kan väl ändå inte vara för överambitiöst?

Ha ett gott liv!
Jag ska träla vidare med mitt...

anlänt till Lilla mammans retro-lya

kom hit halvnio på kvällen. Kvitterill sover djupt och Kotten är vaken. Stoppade om honom och goade om honom lite. Han tycker han är för stor för sånt. Man får inte goa för mycket. Stora pojken. Hade med mig en del plastmatbackar hemifrån. ALLA som fanns här har försvunnit. De var då inte hos mig. Ni som har små plastlådor med grönt lock kan väl återbörda dem hit. OM nu nån har nån sån som förirrat sig som ni inte äger.

Jag har varit onödigt arg i afton. Ibland blir det bara så tokigt som det kan bli. Jag hörde faxist helt fel varpå jag genmälde helt fel och det hela urartade. Väldigt onödigt. Men vi redde opp det och nu är allt sådär bara okej. Inte bra, men okej. Är urlakad mentalt och trött. Ska bli skönt få umgås med de små och klipska, cyniska, bittra lilla mamman. HON märker då direkt om det blir goddag yxskaft! ...till skillnad från vissa andra....

Suss gott!

Hyllning till byns alltiallo

Kvitterill kan mycket väl uttala ord på r. Av någon outgrundlig anledning
envisas hon att kalla Krister för Klister. Det är rätt kul med det efternamn han bär.


I byn vid vackraste fjärden
vi våra hem och nästen har
En plats här i världen
där solen nästan jämt lyser klar
När den skiner som allra mest
turas vi om att hålla vår byafest

I ren trots odlar vi vår jord
som består mest av sten och sand
Sätter egen potatis till våra bord
och envist driver blommor i våra trädgårdsland

När vindar yla och stormar tjuta
vi önskar på vår altan nån fönsterruta
När taket läcker vi står oss slätt
Himmel vem ska göra detta rätt?

Hyllor ovanför kyl och frys grannen behöver
som bor här rätt oppöver
Hål i nya diskbänken och annat smått och gott
som andra grannar till snickarn ställt sitt hopp

Trettitre noll nitton Karlssons Klister hemma är
strax han dyker opp, på snickarlådan bär
säger: Detta ska vi fixa och laga
Han är tomten i vår saga

Vätten som sågar och spikar i alla väder
med problemen fixar i snickarkläder
När gårdsfolk går bet
fråga Klister, han vet

Kniviga problem kan Klister lösa
över dig beröm vi vill ösa
Tack o lov, du håller huvvet kallt
så även vi, då Karlssons Klister fixar allt!

Äppel päppel pirum parum....

När jag väl var hemma doftade det av äpplen i hela huset. Gubben hade fått en hel del västerbottniska äpplen som jag skulle göra något av. Jag var inte alls hågad, hade andra planer. Men inte kunde jag låta äpplena förfaras. Långt därinne har jag nån sorts tatillvarapåalltpatos som jag måste ärvt från min mormor. Klart jag ställde mig och skalade de tusentals (det kändes då så.) äpplena, använde äppelgröna äppelskäraren och fick perfekt skurna klyftor. Jag gjorde några plåtar äppelkaka. Frös ner dem. Nu har vi då fika om nån kommer. Det är för sött för mig. Jag kan inte äta det. Åt ändå en stor bit med grädde igår. Mådde pyton inatt. Sånt straffar sig som amen i kyrkan.

Idag står vedkapning näst i tur. Och så ska jag göra höst här i skogen. Sen kan vintern komma. Närhelst den vill. Båten ska upp. Snyft, jag har inte använt den så mkt som jag vill. Åja, det kommer en ny sommar. Vattenpumpen ska opp. Inatt vart det riktigt kallt. Ändå har en del sommarblommor klarat sig. Nu ska de bort. Fattar de inte att det är för kallt så får de skylla sig själva. De hamnar i en del svackor och hål som finns här och var. Sen ska jag peta ner lite frön så kanske det kommer upp små överraskningar till våren.

.....Kråkan satt på tallegren.
Hon sa ett, hon sa tu.
Ute ska du vara nu.

Det är precis vad jag ska: Ut.

Föstudagur

på isländska. Vendredi på franska och venerdi på italienska. Dies Veneris på latin. Fredag på hederlig svenska. Helgens inledning. Jobbar till 18.00. Sen ska jag hem till skogen. Härligt, härligt, härligt!

Jag gjorde ett par höstterminsplaneringar som tog mycket längre tid på grund av att jag inte är van med programmen jag har. Hade tänkt ha fina ramar och linjer men min skrala kompetens gjorde att ingenting blev som jag ville och ingenting såg ut som det skulle. Några osande eder och ett ömt klickfinger senare fick jag helt sonika ge opp och göra ett enkelt papper rakt opp och ner. Trist. Jag blev iallafall klar till sist. Nångång inpå natten.

Lilla mamman ger sig iväg i sin lilla plåtbil klagande över en liten obefintlig putmage som bara hon ser. Kaffemuggen hennes är laddad för dagen och hon likaså.
Jag ska strax iväg jag också. Först med apostlahäastarna och sen med ett lysande gult kommunalt färdmedel som inte går att missa. Jo, det går. Det har jag gjort. Då är det snöpligt värre. De går ju inte så ofta.

Ha det gott!

Uppdatering....

i vardagsjuridik. Fräschar upp mina gamla kunskaper.
Mina böcker i ämnet har jag långt härifrån.
Tack och lov att dator och internet finns!
Jag hade stått mig slätt annars.

Strosade hem från bussen i duggregnet

Lilla mamman och Kvitterill kom strax efteråt. De förkunnade att till middag blir det krulliga pommes och schnitzel i bästa halvfabrikatstil. Gott och framförallt snabbt att laga. Drog mig till minnes alla sena middagar jag haft förr om åren. Sänder en tacksamhetens tanke till att produkter finns då tid, fantasi och ork tryter. Det är därför det finns söndagsmiddagar. Då man serverar riktig mat i bästa jamie-stil. Nja, inte riktigt. Hajna Jamie kryddar och har sig. Hos oss tenderar det vara mer husmanskostpräktigt nuförtiden.

Nu ska jag planera lite lektioner.

Sov gott!

Nu bor jag i kappsäck

En vecka till. Längtar efter att få landa. Få vara. Åka ut på sjön. Fiska. Hoppas vädret står mig bi till helgen. Har inkvarterat mig hos lilla familjen.. Kvitterill bjöd på lasagne hon gjort själv med lilla mammans hjälp. Gullungen. Jag har det bra egentligen. Kan ändå inte hjälpa att jag längtar o saknar en hel del. Hästarna, vovven, skogen och berget och alla elljusspår, lilltjejen min. Mitt gamla liv. Då det inte var så mycket som fattades mig. Nu är det ju helt eljest. Det får lov att gå. Det finns ju en hel del nytt att leva med varje dag. Men Sverigedemokraterna hade jag gärna velat slippa. Nu ska alla våra små växa opp i ett land med ett sådant parti. Till alla er som röstade på dem: Vet hut!

Mmm

Kinesiska och vanliga tomater från grannens växthus. Underbart goda!

Saftmaja söker nytt hushåll.

Saftmajans tjänster behövs inte längre här i skogen. Är du i behov av en stadig, rund saftmaja i aluminium och har plats för den så är den din för ynka en och en halv hundring.

Höst och rönn

går verkligen ihop. Såg en flammande orange asp idag. Vår asp är grön ännu. "Varför får inte vår asp lika vacker färg?" klagade jag till gubben. "Den är för ung." svarade han. Hmm, beror det verkligen på det? De flesta jag sett blir gula. Våran kommer nog söderifrån för den är sen i lövsprickningen och grön tills de trillar av. Tråk-asp! Ska prova ge den lite kompost till våren. Kanske den skärper sig och blir grann nästa höst? Björken har skräpat ner min bil. Jag ska gå och spola bort det värsta.

Gamla björkstubben

är invaderad av svampar. Till middag blev det inte svamp. Däremot dagsfångad kokt strömming och färsk mandelpotatiskorsning. Lätt och gott. Det har sina fördelar att bo vid havet och ha generösa grannar som delar med sig av livets goda....

Dockkragen blommar

fint än. Å, vad skönt få vara hemma ett par dar.

Inget nytt under solen..

Jag bara jobbar....och jobbar och när jag inte jobbar så sover jag.
När jag sover håller jag lilla mamman vaken.
Äsch då.

Måååååndag...

jaa, idag vart det en riktig MÅNDAG med strul hos hälsocentralen och busstider och vissa restriktioner som gäller för besöket varpå jag fick avboka och ber om ny dag och tid samt har en undran gällande en annan tid som jag har. kl.12.45 piper det i mobilen och det visar sig att jag fått en ny tid idag kl 12.30. Öh??? Alltså har de inte läst HELA mitt meddelande, är ovana med nya systemet och behärskar inte tekniken alls. SUCK! Så ska jag åka med lokalbussen för ett ärende angående jobbet och missar bussen. Ser bakänden på den försvinna.... Promenerade till busstation istället och åkte hela vägen. På så vis får man mer valuta för busspengarna. Hehe!

Jag har en nätverkskoponent eller ett någonting som har med uppkopplingen att göra som inte jobbar som den ska i min dator. Enerverande. Den är liksom lite uppkopplingafrånvänd. Rätt vad det är så fungerar ingenting. Jag önskar jag var mer kompetent på det här. Nu är jag inte det. Nån laptopdoktor får lov att gå igenom den. Hu, för att lämna ifrån sig den och vara UTAN. I och för sig är jag sällan inne jämfört med andra men ändå. Man vänjer sig snabbt med att ha tillgång till viktig såväl som fullständigt onödig information närhelst man behöver. Ändå är det inte så längesen gårdarna signalerade mellan varandra med något man hängde ut för att meddela att den och den hade telefon och skulle komma till den gård som ägde en telefon. Radion och tidningen tillhandahöll världsnyheterna.... Ack ja...

Änglar, finns dom? Jovisst!

jag skulle fixa en del saker men det gick inte och sen vart det struligt och beschit och ännu mera struligt och till sist var allt en enda stor röra att reda opp. Och när jag tror att nu kan det inte bli värre så BLIR det ännu värre. Det blir hur hopplöst som helst. Som en dominoeffekt. Det ena påverkar det andra så att säga. Det ser ut som att det kommer ta en massa tid att fixa allt som ska fixas, som MÅSTE fixas och lösas...så kliver en ängel in med ett leende och i en handvändning är allt löst. Bara sådär på ett par sekunder. Vad det gör en gott.

Sen har jag oxå en trött, tilltufsad ängel som behöver sömn och vila och två rara småänglar som inte somnat ännu fast klockan är mycket. Hemma har jag en burdus städängel. Visserligen har strålglansen kring glorian falnat men det glittrar verkligen till nångång omsänder. Dessutom har jag en ängel däruppe som jag är tacksam över att ha fått rå om en kort tid. Så, visst finns det änglar. Av alla de sorter, valörer och kulörer. Tur är väl det.

Gonatt nu alla mina bloggläsaränglar!

Softlördag

Landar härhemma efter intensiva dagar. Skönt få vara ledig. Ska strax dona lite utomhus. En del sommarblommor står sig än. Det rimmar dåligt med alla höstfärger som kommit på sistone. Ser lite roligt ut. Jag borde göra en hel del men jag tar hand om mig själv istället. Klipper gräsmattan, tar in lite ved och såntär som är skönt och välgörande att pyssla med. Sen ska jag läsa ut en bok. Har bara pyttelite kvar innan jag läst ut den. Sen kanske jag börjar på en ny liten bok.

Det låter som att jag mår jättebra men det gör jag egentligen inte. Lingonveckan ni vet. Då blir jag så väldigt dålig. Därför softar jag bara idag och kanske även imorgon.

Jag älskar min gamla, urtvättade slitna luvtröja i bomull. Nu är den så skabbig att jag har den till skitgörat som ved och annat. Snart åker den i soporna. Jag måste börja se mig om efter en ersättare. Det ska vara rätt tjocklek och kvalité på materialet. Det blir inte lätt. En ny har ju inte samma sköna slitna känsla som den gamla...

Nej, nu går jag ut och blir ett med hösten för en stund.

Bara en sak till...

Det här med skadeglädje. Och att tro sig vara mer rättrådig och felfri än andra. Sånt roar små människor. Vi har alla våra fel och brister. Likaså förtjänster och goda sidor. Jag bygger inga fina fasader att upprätthålla. Saker och ting är vad de är och varken mer eller mindre. Var och en gör så gott han kan. Så även jag. Däremot roar det inte mig om det går illa. Oavsett om det gäller mig eller någon annan. Sånt borde inte roa NÅGON.

Må gott!

Sparlåga...

Efter jobbet händer konstiga saker. Då stänger hjärnan ner sig till ett slags viloläge och går på sparlåga. Det håller i sig till nästa morgon. Eller snarare förmiddag. Mental trötthet. Jag förstår inte hur det ska gå i vinter. Jag lyckades med att glömma varmvattenkranen på lördagmorron då jag var hemma i helgen. Måndageftermiddagen glömde jag tvättmaskinsslangen kvar på elementet mot väggen varpå golvet vattenfylldes. Sånt är ur-jobbigt. Helst då jag inget minne har av att jag glömde det. Nog för att jag ÄR glömsk och disträ. Men ändå...

Lilla familjen ligger allihop i sina sängar. Det ser SÅ skönt ut att jag vill göra detsamma. Meddetsamma. Men icket. jag ska packa, ställa i ordning mina grejjer för imorgon och sen hoppa i duschen. Imorgon bär det iväg norrut. Nejdå, ingen semestertripp. Jag jobbar. Och jobbar och jobbar...


Bloggen får också gå på sparlåga.

Ujujuj....

Åkte hem ståndsmässigt i en flott Audi som dottern fått låna. Blev lite putt på att gubben inte lyft ett finger under hela veckan härhemma. Sa dock inget då han kom hem. Men han däremot mötte mig med orden: " Hela huset behöver städas och skuras!" Då vart jag ännu mer putt. Ska jag vara som nått annat hembiträde så fort jag kommer hem? Så trött och hängig som jag kände mig. Disken ville jag få undan iallafall. Då säger Gubben att den är TRASIG! Nejnejnej, vi har inte råd med nån ny än. Betala böter och bredband till huset blir tungt nog nu. Gubben kollade lite under diskmaskinen men inget hände. Han diskade för hand. Lördan gick åt till diverse trädgårdsbestyr och matlagning. Inte städning. Ånej. Jag har annat att göra.
Diskade för hand. På kvällen kom bror min o sambon. Vi grillade korv ute o hade mysigt. De sov över. Efter frukosten lagade bror min diskmaskinen. Gissa om jag ÄLSKAR min bror!

Kör den nu tom. För att få bort äckellukten som blivit då den stått full med disk som "ingen" brytt sig om.

Lovar och svär vara försiktig nu med gaspedalen. Skulle haft farthållare på bilen min. Den går så lätt o tyst att det ÄR lätt tappa kollen på hur fort den går. Min söta rara gulle-bil. Jag längtar.....Får pyssla ordentligt med den nu då den bara står. Städa, skura och plocka ur den. Fylla på diverse vätskor och få den känna sig riktigt omhuldad. Lite ättika och vädring mot röklukten. Jaja... det blir nog bra det där. Tvätta ska jag oxå åsså lite trädgårdspyssel till bara. Lilla familjen kommer på söndagsmiddag. Det ska oxå fixas.

Det e full rulle. Som vanligt.....

Yes!

Jag får tillbaks körkortet!
Å så skönt det blir.

Sen så har jag fått Kvitterills och Lilla mammans baciller.
Är inte frisk, har inget flyt alls.

Vila, jobba och ta sig igenom dagen är vad som gäller just nu.

Längtar hem till skogen. Oja, jag har det bra här. Jättebra.
Ändock är här en helt annan "biotop" för mig. Vägar, villaqområden, hyreshus, folk och trafik överallt. Det är en annan frihet och atmosfär hemmavid som passar mig som handen i handsken.

Må gott!