och vägen är orörd från tunga skogsmaskiner och täckt med gula löv från de unga, smala björkarna som växer här. Här är det riktigt trevligt att gå. Nu slipper man också alla kryp, mygg, knott, bräms och allt vad de heter. Luften är frisk och sval. Massor med svampar växer på sidan om skogsvägen. Lite trist är det att gå själv. Saknar fyrfota sällskap. Jättemycket.
1 kommentar:
Vad vackert det är och så rofullt.
Hösten är juvlig även om den är vemodig.
Skicka en kommentar