Dagar kommer, dagar går... Hejdå September!

Webbläsarna havererade i datorn. Fick lämna in den. Nu är den mycket bättre men inte helt okej ännu.

Vad knepigt det kan vara att äta kolhydratfritt. Jag blev galet sugen på sushi en gång. Så sugen att jag hade kunnat göra vad som helst för en sushimiddag! Men jag ska ju inte äta ris. Jag tog blomkål istället för ris. Rev den grovt i den lilla köksmaskinen. Kokade blomkålsriset tills den blev lagom mjuk. Silade ifrån vattnet och lät det rinna av en stund. Blandade med lite cremefraiche och filadelfiaost så det höll ihop. bredde ut på sjögräsarken, lade i skivor med lax, gurka och avocado. Rullade ihop och lade in rullarna i frysen ett tag.  Sen var det bara skära upp och njuta av dem med tillbehören. Supergott!

Idag blev det Blomkålsjanssons. En smord form. Skivade en purjolök, hackade en hel vanlig lök, Ner i formen. Två burkar anjovis med spad. Fördelade anjovisarna på löken. Tog ett blomkålshuvud, skar den i skivor, bredde ut skivorna på anjovisen och dit med allt småknastret som blev från blomkålen. Grädde över det hela och sen in i ugnen. Servera med krispig vitkål. Voila!

Sen har jag promenerat alla dagar utom igår. Flåset blir allt bättre och styrka finns i benen. Det är roligt att känna att jag orkar mer. Visst tar jag ut mig ibland men det behövs för att komma vidare. Hösten är en toppentid! Det luktar friskt av humus i skogen. Luften är hög och klar och det är lätt att andas jämfört med sommarens kvalmiga värme. Nu finns det heller inga mygg och knott. Underbart!

Lite ensamt är det dock. Katten Mojo vill jag helst inte ha med mig på längre turer. Det slutar alltid med att han ska bäras. Han är ingen långvandrare. Saknar ibland häst och hund. Men nej, jag ska inte ha fler djur när jag jobbar som jag gör. Katten räcker gott och väl.

Fyra veckor kvar tills jag slutar mitt ena jobb. Jag trodde jag hade ett annat jobb på gång men det ser inte ut att bli något av med det. Jag har trivts hemskt bra på SFI i Skellefteå. Skellefteå kommun är en av de dövvänligare kommunerna i landet måste jag säga. Det finns en värme och bredvillighet. En uppriktig vilja att mötas utan den njugghet som tyvärr finns i/ på många andra arbetsplatser. Det känns riktigt tråkigt att sluta.

Nu ska jag göra lite nytta och sen se till att komma mig ut på en promenad!