Helgen som var

Fredan blev allt annat än skön.
Hann inte mer än hem så skulle vi iväg igen.
Köra runt med en redigt överförfriskad Gorm är urtrist.
Lördan intog herrn i fråga sängläge och höll mycket låg profil.
Skönt för mig.

Kvitterill kom och förgyllde tillvaron.
Hon är bara FÖR söt! Lilla hon hjälpte till med maten.
Vispa ägg till omelett.
Skit samma att halva omeletten blev uppäten
innan den hamnade i stekpannan.
Allt provsmakades och kladdades med innan tillagning.
Hur köket såg ut efteråt lämnar vi därhän.
Huvudsaken vi hade roligt.
Det hade vi. Både inne och ute.
Hon är verkligen härlig, bestämd
och alldeles förtjusande ljuvlig.

Den där lilla handen som småklappar på ens skuldra
lite eftertänksamt, uppmuntrande och omtänksamt
på morgonen och vid andra tillfällen när man är lite
"ur funktion" är ju bara fööör hjärteknipande!!!

När hon åkt fick jag lov inta horisontellt läge
för återhämtning. Slocknade tydligen fort för sen minns jag inget mer.