Jag har investerat i lite olika kompressionsstrumpor. Knähöga. En sportmodell och så de vanliga. Då man är i ett halvtaskigt skick som jag så är det bra med sådana på resor, långpromenader och när jag jobbar.
Ben och fötter mår bättre av dem. När de inte sväller och ställer till förtret så orkar jag så mycket mer också. Nästan bara fördelar då med dylika ting. De kallas även för stödstrumpor . Sånt som gamla brukar ha.
Typ farmödrar och mormödrar. När sköterskan rekommenderade dem till mig för nåt år sen så tänkte jag: "Herrejisses, det är ju sånt som gammelfolk har!" Ja... no comments.
Nå, de är faktiskt bra. En nackdel är det dock. De är jobbiga att få på! De sitter åt. Man ska dra på sig dem rätt. Maskor och linjer ska gå rakt längs benet. Inte korva sig hit och dit. Jag har haft problem med att få tag på rätt storlekar. De vill gärna vara för korta. Och som vanligt är alltid just MIN storlek slut för jämnan när det är rea på dem. Nu har jag haft tur. Jag köpte hem en laddning olika typer av de här strumporna. De ska bara användas en dag i taget. Sen ska de tvättas. Så det krävs att man har några på lut i strumplådan så det alltid finns.
Jag bestämde mig för att gå ut och gå så jag krånglade på mig sportmodellen. Känns lite lyxigt med en sportmodell för en alldeles vanlig friluftsamatör som jag. När jag äntligen tjorvat och korvat på mig dem, sett till att de är raka och fina så ser jag en liten, liten bokstavsruta: L.
Vaddå L? Kikar ner på den andra foten. Där står det R.
L och R???
Stirrar dumt på dem under någon sekund. Ahh, det är Left och Right! Haha. Det där fattar till och med jag. Tittar efter en gång till. L på höger fot. R på vänster. Attans skruttars anåda! Det är ju så man kan dö på kuppen! Spelar det verkligen någon roll? Det gör det nog. Annars så skulle de ju inte sitta där. De där olika bokstäverna.
Till slut satt de på rätt ben och fot. Strumpjävlarna. Och bokstäverna.
 |
| Varning! Titta efter först INNAN påklädning. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar