Årets allra, allra sista dag.

Nyårsafton firar vi hemma i godan ro. Jag har inventerat skafferi, kyl och frys för att se vad jag kan sno ihop för mat utan att behöva åka och handla. Så här blev det: Nyårsmiddagen består av ugnsstekt klyftpotatis med timjan, lättrökt, lättstekt fårfiol med paprika och smörslungad brysselkål. Till kaffet en Anton Bergh, en såndär choklad, plommon i madeira kaka. Gott, enkelt och alldeles lagom till oss två. Gubben dricker mjölk och jag en riktigt torr cider. Båda införskaffade på Coop.

Jag sov uselt inatt. Jätteuselt. Drack alldeles för lite igår och någonting slog fel. Det var än sendrag, än kramp i något av benen eller fötterna om vartannat, stup i kvarten, in på morgontimmarna. Väldigt tröttsamt. Det hjälpte inte att dricka mycket.  Det gick till sig till slut efter en multitablett med mineraler och vitaminer. Jaa, jamenvisst låter det knasigt men det funkar. Så fick jag äntligen sova ostört några ynka timmar. Därför är dagens ledord: Lugnt och skönt!

År 2012 kommer att kännetecknas som året jag fick min första hjärtinfarkt. Jag hade hellre velat ha något annat stort att komma ihåg i samband med 2012. Suck!

Nåja, största glädjen alltjämt är ju Lilla mamman och de små. Kvittar vilket år det är. Likaså mina fina, ovärderliga vänner som jag håller av så mycket. Vissa av dem träffar jag kanske bara någon gång någonstans men den här känslan av värme och "bry sig om" består och finns där, oavsett tid och rum.
Love it.

År 2013. Tio år utan Johanna. TIO!  Jag kan inte sätta ord på det. För de orden finns inte.
Obeskrivligt. Så är det. Hon skulle ha fyllt tjugoåtta år.

Jag ska fylla femtio. Nästa år har jag levt ett halvt sekel. Fem decennium. Ett halvt århundrade. Då ska vi ha fest! Jepp. För lilla mamman ÄLSKAR att ställa till med fest. Det ska hon få göra. Jag ska bara andas jag... lite djupt och avslappnat och inte fundera eller oroa mig över vad hon nu ska hitta på. Jag är en opretentiös varelse och vill så förbli. Även när det är galej. Åh, när man fyller femti sluter hela byn upp mangrant. Himmel! Hoppas alla får plats!

Slutskrivet för i år. Tror jag.

Stor varm bamsekram till dig som läser mina ord.
Minns varje dag att du är viktig för någon.
Var rädd om dig!