Kameran fångar tyvärr inte de glimrande blänken på grenarna så ni får föreställa er dem.
Björkar, tallar och granar får stå orörda men rönnen far illa av älgarnas framfart. Jag har två mindre rönnar som står på tillväxt här på gården. Jag älskar rönn. De blir nerbetade varje vinter. Äppelträdet lever också farligt. Den har med nöd och näppe överlevt råttors och älgars knaprande. Till våren får vi se om den lyckas hålla sig vid liv ytterligare ett år till. Den är anskrämlig. Fruktansvärt illa åtgången och ser ut som en dö pinne. Men ändå. Varje gång stackarn får en levande knopp som slår ut i några ynka stackars blad så jublar vi och gläds åt det lilla liv pinnen lyckas uppbåda.
Februarisolen är också härlig. Den är så välkommen. Ljus och stark. Jag känner energin återvända. Hoppas det håller i sig. Gubben har ju flunsa och feber. Det vill jag inte få nu då jag snart ska iväg på ett uppföljande seminarium. Det förra seminariet var i november i Solna. Den här gången ska vi vara i Leksand på vackra Västanvik. Det vill jag inte missa.
Angående Arbetsförmedlingen och tolktjänsten så tog det sin lilla tid leta fram vart man ska vända sig. Det finns något som heter kundrelationer. Dit ska man mejla sina synpunkter och frågor. Det har jag nu gjort. Mejlade även Sveriges Dövas Riksförbunds personal, de som jobbar med de här frågorna: tolk, arbetsmarknad och tillgänglighet. Nu är det bara att vänta och se. Mitt ärende har till och med fått ett ärendenummer. *ler* Så AF kan då inte tappa bort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar