Kom hem idag och hade med mig fina Sasquatch som ville komma och hälsa på. Det är systersonen som varit borta länge för studier i Uemå och nu är här och tränar på våra skogsvägar. Han peppade mig ikväll efter en god men sen middag att gå på en promenad med Mojo så vi gick. Himmel vad jag flåsade. Konditionen är lika med noll! Efter en stund gick det bättre och vi gick på vägen i skogen i totalmörker. Mojo och Simba hängde med. Det kändes tryggt med sällskap så jag ökade tempot lite till. Inga problem. Pumpen jobbar som den ska. Nu efteråt känns det väldigt skönt och nästan lite befriande. Första träningspasset typ. För mig.
Vi såg rådjursspår överallt. När Sasquatch var ute och sprang såg han ett rådjur passera vägen. Kul! Nu ska jag koka lite te och vila. Sen tar jag mig en till promenad fast åt andra hållet. Det är så himla jätteunderbart skönt nu när det är nollgradigt ute. Älskar det!
Det var också bra komma hemifrån några dagar och "ladda batterierna" med annat. Träffa lite folk. Var ut på stugan fram och tillbaka, kollade kusin Pliset vitamins fina utbyggnad. Å så härligt få flytta ut dit sen då det är klart. Träffade min andra kusin Albertina, fick världens gulligaste lilla kom-ihåg-present av henne! Jättebra! Har den jämt på mig nu.
Träffade Ask och Embla. Det var skönt. Som att komma hem. Eller... det är som att komma hem på nåt sätt oavsett vem jag än träffar. För jag trivs så bra med alla. Jaa, det gör jag verkligen!
Kram på dig!
2 kommentarer:
Såå glad jag blir. Det låter som att den rätta Eva gnistan är tillbaka. Du verkar pigg och mår gott. Det är du värd min finaste vän. kram på dig.
Ja, visst är det befriande när man övervunnit första flåset!! Kram!!
Skicka en kommentar