Återbesök på las

I förrgår var det dags få svar på prover, göra EKG och träffa läkaren. Jag åkte i god tid. Det var skönt för det var spårigt och halkigt på E4an. Körde 70-80 och blev förstås omkörd i ett. Anmälde mig i god tid och var lite irriterad på mig själv för hon i kassan babblade på om att jag skulle gå hit och dit. Tolken hade förstås inte hunnit komma. Om jag inte var så tidig så hade jag haft tolk. Nå, hon fick skriva anvisningarna på papper. Så kom jag dit jag skulle och tolken kom med andan i halsen. Hon hade ju då fått leta mig. Såg en skymt av den snygga vampyrkillen. Åh nej! Inte han! Det blev det inte. Puäh!

Tog EKG och fick sen träffa läkaren. Proverna var bra. Till och med bättre. Likaså EKGt. Jag är lite misstänksam mot EKG eftersom de inget sett tidigare på det. Hon förklarade och visade. Hon lade till att EKG och prover tillsammans ger en tillförlitlig bild av det hela. Okej då. Jag har haft en himla tur. Hjärtat har inte tagit skada av infarkten. Det är tydligen vanligt att hjärtat tar skada av syrebrist och de kärl som proppats igen vid en infarkt. Men jag hade nada skada. Det borde jag fira!

Läkaren ville veta hur det gick hemma. Berättaqde om försäkringskassans "trakasserier". Läkaren menar på att deras intyg ska gälla som en sjukanmälan när man åker in akut vid allvarlig skada. Försäkringskassan anser annat. Läkaren blev riktigt upprörd och kopplar in kuratorn till mitt fall. Grät en liten skvätt när jag berättade att jag ännu ingen alls ersättning fått. Det har ju varit jul och allt så jag har ju inga marginaler undanstoppade heller så jag har noll cash tills de behagar betala ut. Men räkningar har jag ju som ligger och väntar. Har inte råd och möjlighet åka på hjärtträffarna förrän jag har fått ersättning. Det förstod hon. Skönt det.

Då jag skulle hem blev det oväder. Åkte och hälsade på bror och hans familj och väntade ut det värsta. Framåt nio på kvällen gick det fint köra hem. Snösvängen hade plogat och vägföret var perfekt hela vägen hem till byn.