tisdag 1 juni 2010

Det man inte förstår får man lämna...

Det är mycket jag inte förstår. Jag FÖRSTÅR bara inte. Kom hem väldigt sent men glad i hågen till en riktig ättiksgurka doppad i citron. Visst, mobilen hade slut batteri och visst, jag hade inte hört av mig och visst, det är inte lätt när man inte vet vad jag pysslar med. Men ändå, jag hade inte sagt att jag skulle hem idag. Tänkte det skulle vara kul att jag dök opp hemmavid men ack, vad jag misstog mig. Min uppenbarelse är tydligen absolut ett stort irritationsmoment tillika mina göranden och låtanden. Jag förstår bara inte hur man kan orka lägga ner så mycket ork och energi till allt detta surande, gormande och blängande. Nej, det man inte förstår får man lämna som nån har sagt. Jag får lämna mycket. Det är ett evigt lämnande nuförtiden. Det är rätt trist. För det kunde vara så mycket bättre. Härligt god, söt fruktsallad istället för ättiksgurka och citron.

Förutom det.... Dagen har varit härlig, solig, vacker, grön, blå och skön!
Rödbläran, smörblomman och häggen stod i blom vid Piteälven. Skira små vitsippor är bara för näpet söta där de tittar fram.

Jag har varit en aning för länge i solen.
Det bränner i skinnet här och var.

Inga kommentarer: