måndag 5 november 2012

S Raushöjdens Mojo och huskurer..

Min Heliga Birma Mojo håller ingenting jag har och äger för heligt. Han ska lukta och smaka på ALLT som är framme. Eller så ska han sova i/ på det. Numera lämnar jag INGET ät- och drickbart framme. Om det inte är meningen förstås.

Heliga Birmor ska egentligen vara innekatter. Mojo är ingen innekatt. Han var inte det när han kom hit. Om jag skulle tvinga honom att vara innekatt blir han riktigt olycklig. Däremot är han en väldigt försiktig utekatt. Han går inte på vägarna annat än vid promenader med tvåbent sällskap. Håller sig hemma kring gården och leker med grannens Simba då och då. Sitter ofta på altanen och ser sig omkring utan att gå någonstans. Klättra i träden som finns på tomten är tydligen väldigt roligt. Han är riktigt duktig på det.
Jag önskar jag inte var allergisk mot Simba. Ibland vill de komma in tillsammans. Men det går inte för sig. Okastrerade Molle har inte synts till här alls på senare tid. Molle är snäll med de andra katterna i byn. Det är inte så konstigt. De är tjejer. ;-)

Jag har slutat klippa klorna på Mojo. Istället har vi tass-inspektion. Han behöver sina klor utomhus. Men de får ju inte bli för långa och ställa till problem. Då och då kollar jag igenom allt. Mun, tänder, tassar och öron. För att han inte ska tycka att det är något konstigt med det. Det är bra om katter är vana vid lite pillande och kollande. Veterinären sa jag skulle börja borsta tänderna på honom. Ehhh... jag har inte börjat än. Misstänker att jag blir nog idiotförklarad av Mojo den dagen jag sätter igång med det.

Min huskur med tranbär och citron hjälpte. Ett tag. När specialdrickat tog slut kom besvären tillbaka. Jag kan inte bälga i mig hur mycket surt som helst. Ger upp och har nu kontaktat hälsocentralen. Fick tid imorgon. Skönt.

Har oroat mig för bästa vännens hälsa den sista tiden. Fick veta nu att allt är i stort sett bara bra. Vad lättad och glad jag blir för vännens skull. Och för min egen skull. Vill ha kvar mina vänner så länge som möjligt. Utan dem vore det enbarmligt tråkigt. De är som stjärnorna på natthimlen. Även om vi inte ses så följer de mig vart jag går, vad jag än gör. Jag vet att de finns där även om de inte alltid syns.

Önskar alla en skön kväll full av värme och ljus. 




1 kommentar:

Anonym sa...

♥ ♥ ♥ :-)