Det är inte min farmor. Det är gårdens farmor. De tidigare ägarna sa farmors buskar och blommor om det som fanns här. Det fortsätter jag med. Tror inte farmorn tar illa upp. Hennes enkelblommande rosor doftar hur ljuvligt som helst!
Igår gick jag knappt 6 km i värmen. Fram och åter till Gravlund. Skulle gå igen senare på kvällen men fick sällskap av katten och han går i så maklig takt att jag hinber göra en hel del övningar medans jag väntar in den där Ferdinand-katten vi har.
Skulle avsluta kvällen med en kall öl och en liten mysbrasa. Det blev inte riktigt så. Gubben kom ut och stälkde till med en jättebrasa som jag då måste vakta till drygt 04.00 på morgonen... gick och duschade bort all rök och eld. Då fick jag....en jätterejäl kärlkrampkänning. Det var läskigt. Hjärtat liksom krampade. Tänkte först jag skulle ringa 112. Sprayade några puffar och väntade på att det skulle släppa. Det tog en liten stund. Sen blev det bra. Lade mig och somnade så småningom.
Idag är det väldigt varmt så jag tänker ta det varligt. Även om jag inte är rädd för att dö så vill jag ju förstås vara kvar så länge jag kan och får. Jag har gjort och varit med om en hel del. Det har gjort mig till den jag är. Jag känner mig tillfreds - om än inte alltid helt nöjd - med det.
Ändock, var ny dag, har oändligt mycket att ge. Det vill jag dela med dig, och dig, och dig! Med er alla. ♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar