Leksand och Västanvik

Hade 4 intensiva, långa men fina dagar i Leksand och Västanvik. Det var mycket folk. Många vänner. Både gamla och nya. Spännande val och generationsskifte. Fest. Så här efteråt är jag glad att jag var med fastän det tog emot att åka bort. Jag har lagt mig rätt tidigt utom sista kvällen, druckit vatten då andra drack öl och vin. Njutit av skådespel och teater. Mått toppen då andra hade baksmälla. Nästa gång något sånt här händer igen är om fyra år.

Den yngste som deltog är 16 år och den äldste är 88. Den äldste delade ut utmärkelser. Kanske sista gången jag ser honom göra det? En stor, stor profil både lokalt, nationellt och internationellt avgick och avtackades. Det var STORT att vara med.

Det händer alltid ett och annat vid såna här tillfällen. Jag fick logi i ett spökrum. I detta rum har det hänt saker. Lite läskigt var det. Det måste jag erkänna. Men inget hände. Jag sov jättegott och inga spöken fann det värt att ge sig till känna. Lite snopet.

En kvinna i 50-60 års åldern stod ute och rökte med mig. Hon läste på min namnskylt och tog mig för att vara min lillasysters dotter! Jag brukar bli tagen för att vara yngst av oss syskon. Lillsyrran är fyra år yngre än mig. Men dotter.....!?! Det ska jag leva länge på.

En del människor är riktigt fascinerande. Mötte för första gången en redaktör, journalist och webbnyhetschef ...vad hon nu var för nånting. Mörk dov röst. Talade långsamt. Lät som om hon var jättetrött, utarbetad, jätteledsen och alldeles, alldeles slut. Hon såg ut så också. Som en gammal, trött, sliten, snäll magerlagd Mortricia med glasögon, svart hår, svarta kläder men inget rött läppstift.Men hon hade humor, var jättehärlig, varm och urkul. Väldeliga kontraster där. Mötte även gubbarna som sett mig växa opp i alla dessa år. Första gången jag var med var faxist när jag var 6 år gammal. På en invigning. I år har de 40 års jubileum den 5 september tror jag det var. Gubbarna klappade mig på kinden, armen och skuldran i ett. Jag väntade mig att närsomhelst bli klappad på huvvet oxå. Det är kul när man är liten men nuuuu...jag är ju för f-n snart ett halvt sekel, juh! Jaja, jag har väldigt mycket barnasinne kvar... det har jag. Sitter det utanpå på nått vis?

Nu gafflar jag bara på, är trött så här efteråt. jo, ja just det, jag läser två böcker. Lite knepiga, lite ovant för de är annorlunda än andra böcker. Det går bra för mig läsa dem eftersom jag ändå är "insatt" i ämnet. Eller hur man nu ska säga. Den ena heter: Mina förfäders stad och den andra heter: Mäster Frans. Författaren heter Anita Hellöre. En annan författare är Ulla-Bell Thorin. Hon har skrivit 4 böcker som också är eljest. Träffade U-B s dotter i helgen. En stark person.
Från det ena till det andra, jag älskar att läsa. Har alltid gjort det. Och önskat att jag kunde skriva. Det ännu mer sen Sagan om Isfolket och Harry Potter böckerna kom. Skulle inte sitta dåligt att göra nått man tycker är kul OCH bli fabulöst rik på det.

Inga fadäser har jag gjort heller... men det var nära. Drog på mig nyinköpta brallor sista dagen, upptäckte att för varje steg jag tog så gled de ner en aning. Det var bara det att jag bar väskor, ryggsäck och en väska till. Klämde in nävarna med väskor och allt för att hålla uppe dem. Heldumt! Bytte till ett par pålitliga i första bästa toa!

Vid ett tillfälle trodde jag jag hade tatt miste på herr och damtoan. Men det var inte jag som tatt fel. Det var herrn. ;-)

Nej, imorron bär det iväg till Östersund och hem på onsdagkväll. Det duger inte sitta och drömma. Bör sova för en massa jobb väntar imorron bittida.

Ha en skön natt!