Trädgårdsmästeri....

eller hafshafs... Det känns så. Den vision jag hade inom mig ser inte alls ut som i verkligheten. Hm... Nu är ju de stackars växterna hårt åtgångna efter lång väntan till att få komma i jord. Gubbens rygg är oxå hårt åtgången. Han ska inte lyfta stenbumlingar. Det straffar sig. Han är råstark, men ryggen är "nernött" och tål inget. Vad ska jag ha för alternativ till stenbumlingar? Cement kanske? Får se.....

En sak vet jag. Myror ÄLSKAR sandholmenjord. Så det ska jag INTE ha. Har ju en myrstack baki varenda tall och gran här. Det får bli påsjord. Fick dela dagliljorna. de var i jättestora ruggar. Gav grannen i välkrattade trädgårn några dagliljor. Ifall mina dör så kan jag få av henne sen. Bra deal.

Idag har det vart mycket flygfän, ilskna myror som bits, kryp och såntdär jobbigt som jag inte bara kan med. Att vara ute efter nie på kvällen är toppen! Då har alla myror gått hem. Myggen håller sig borta och likaså andra flygkryp. Spindlarna jagar jag bort med vattenslangen innan jag tar i en planta. Omständligt men gode spindelfritt. Det tar mer tid att gasta och o rusa iväg, lugna ner sig och vänta in normala kroppsfunktioner som normal hjärtrytm och puls, gå tillbaka och leta plantstackarn jag slängt ifrån mig i vild panik. För att inte tala om de som kommer rusande och tror jag sett en orm allraminst. JAG skulle aldrig gapa o sjåpa mig för en orm. Eller råtta. Jo, jag vet. Det är bakvänt. Men det är så det är. Enligt min mor är jag född med spindelskräcken min. Hon kan inte begripa det. Hon himlar med ögonen och säger att det BARA är en liten spindel, tar den i handen och släpper ut den och kan inte begripa hur i all världen jag kan vara hennes avkomma. ( Jag hämnades ljuvt genom att lägga ut gummiormar på de mest oväntade ställen när hon skulle dammsuga. Mor hyser samma känslor för ormar som jag för spindlar. Grymt barn.)

Åh, neeej.... jag har glömt tvätta! Ridå! Kan inte börja tvätta nu, gubben blir störd. Får slänga in en maskin imorronbitti och en efter jobbet. Shit. Vad ska jag ha på mig till Sundsvall? Å, dessa kläder. Det roar mig noll. Absolut noll....