Krispigt vitt ute

Det är en hjärteknipande vacker vit dag! Himlen, träden och allting ute är frostigt vitt och fint. Temperaturen är på -10. En alldeles trevlig och lagom vinteratmosfär att vara ute i. Jag mår rätt okej. Blir fortfarande fort trött på ett lite annorlunda sätt än förr. Det är som att jag blir trött mentalt. I huvudet. Lite mysko känsla. Det är väl till nytta på något vis? 

Har fått en söt chokladtvål av fina L i Ystad. Den ska jag testa nu. Likaså någon doft från den urgulliga presentförpackningen Victorias secret. Den har jag fått av min beresta lillasyster som firat julen i New York. De julpyntar imponerande over there! Till och med utryckningsfordonen har en stor julkrans fastsatt framtill på grillen. Jag minns att sambulansen hade därinne, längst bak upptill i fönstret en stor röd rosett med två klockor. Det var julpyntet, det. Inget överdåd. Svenskt så det förslår.

Sydde de två naturfärgade linnekuddarna till soffan idag. Lade undan resten av linnetyget i det överfulla pysselskåpet. Där har jag tusen grejer som väntar på: Sen. Framöver. Nångång.
Det rimmar illa med Carpe diem. Lev nu! Gör nu! Det är nu eller aldrig! Ja, jäklars anåda. Så himla enkelt är det nu faktiskt inte här i livet.

Ska se om jag kan göra något för någon innan dagen gått till ända.
Gör det du med.
Lev väl.

Haha, bilden hamnade iallafall inte på sniskan den här gången!