blivit väckt av glada, morgonpigga Kvitterill, ätit frukost med henne och Kotten. Lilla mamman fick sova. Det var morsdagspresenten från barnen (och mig). Skurat altanen till lekstugan och röjt undan i köket.
Haft besök av käre bror med sambo och min mor och far. Gråtit invärtes åt Gubbens gräsklippning. Årets första, som han inleder med att sprut-gräsa ner alla rabatter, ytterväggar på boningshus som uthus och lekstuga. Jag ger upp. Jag skiter i rabatterna och det här med att vända gräsklipparen åt rätt håll har jag tagit upp otaliga gånger med honom så nu ids jag inte mer bry mig om det.
Lilla Mojo har fått sin dagliga omvårdnad och koll. Veckovägningen har jag slarvat med men han är inte benig och lätt iallafall. Äter bra. Lite men ofta. Hoppas han får nog med mat då jag åker bort till veckan.
Imorgon är det Johannas årsdag. Nio år. Man upphör aldrig sakna eller längta. Förlusten är total och räcker hela livet. Så är det bara. Hon kommer alltid att fattas mig, Fattas oss. Góa Johanna. När hon var liten var hon också en vakentuta. Kvitterill sa i morse: "Mamma är en sömntuta. Kotten är en sömntuta. Mormor är en sömntuta. Jag är en vakentuta! " Full rulle är det så fort hon slår upp ögonen. Johanna var likadan. I tonåren blev hon en sömntuta. Lilla mamman däremot kunde sova hur länge som helst på morgonen då hon var liten. Det kan hon än... :-) Jag med.... Vi är jättepömsiga på morgonen. Nja, jag är nog mest pömsig av alla.
Jag hade velat fiska med Kotten. Det var längesen. Nästa gång de kommer så SKA vi fiska! Finns det gäddor i älvar? Det måste det väl finnas? Får kolla upp det.
Jag kommer att ha riktigt fullt upp framöver. Uppdaterar bloggen då tid finns.
Må så gott och ta vara på din tid.
Den kommer aldrig tillbaka.
Njut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar