Bilen min har fått stå i några dagar. Det har regnat och sen snöat och det är ju normalt. Skulle iväg till hälsocentralen så jag duschar, byter om och tar den vadderade jackan eftersom det är tre minusgrader ute. Friskt och härligt. En aning halkigt men är man försiktig så går det bra. Låser upp med att trycka på bilnyckeln. Tar i ett fruset handtag. Dörren rubbar sig inte. Jag drar i handtaget. Jag rycker. Jag sliter desperat i dörrskrället. Den sitter som berg. Försöker få grepp om kanten av dörren med fingrarna för att BÄNDA upp dörren. HA! Den rör sig inte. NU provar jag med alla andra dörrar smått panikartat. Alla är obevekligt is-låsta. Att koppla in motorvärmaren är ingen idé för det finns ingen kupévärmare i bilen. Jisses vad gör jag nu? Lugn. Tänk. Jag kan inte hacka och karva. Det finns inte tid till det. Ah, jag kom på enklaste grejen! Låser upp dörren till huset och går in. Hämtar en full hink med ca 40 gradigt vatten. Häller sakta runtikring dörrens kanter. Det sista häller jag på framrutan så jag slipper skrapa den. Ställer hinken på bänken vid husväggen. Puäh! Vad skönt! Har tjugo minuter på mig att köra två mil. Startar bilen, Låter den gå varm och kör iväg. Är rätt nöjd med mig själv...
Blodtrycket hoppar lite men är ändå okej säger sköterskan. Fixar recept och såntdär nödvändigt, handlar och åker hem igen. Väl hemma ser jag... att jag lämnat dörren till huset olåst och nyckeln i! Så går det när man blir för mallig över sig själv.....I och för sig finns det ingenting att knycka här men ändå. Jag bor nog tack och lov i rätt landsände för att glömma låsa hus, hem och bil. Jo, jag glömmer låsa bilen. Lämnar bilen olåst mitt i stan! Och den står där den står. Orörd.
Mjah, SÅ ful är den inte.....ingen BMW men inte skrotfärdig heller...bara nästan. ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar