fredag 3 juli 2009

Äntligen fredag....

Igår och idag har jag jobbat hemma. Två halva dagar. Ska in en dag under semestern och jobba så det jämnar ut sig. Nu ska jag opp och städa, vika tvätt, skura trappen och städa härnere. Om barnabarna kommer på måndag så vill jag ha rent o klart här. Under helgen ska jag måla och fortsätta med trädgårn. Det är fullt opp. Pratade som hastigast med dottern igår. Om jag nu fattade rätt så kommer lilla familjen på måndag och blir här till söndag. Hm. jag måste skaffa flytväst till Kvitterill. Vi bara MÅSTE ut och undersöka vattnen härikring. Ett sjökort eller båtsportkort vill jag ha. Som jag har förstått, behöver jag köpa två stycken om jag ska täcka in "våra" vatten. Det där får jag kolla upp med släktens seglarfrälsta. De borde veta.

Kotten och jag har jättefina spön och fiskegrejjer. Vi har inte fiskat i år. Bedrövligt men sant. Ska lilla hon med ut i båten tror jag inte vi kan fiska. Nejnej, det är nog säkrast låta bli. Jag vill se hur det går att ha henne i båten. Kotten är van. Jag vet inte ens om lilla hon nånsin åkt båt? Inte med mig iallafall. När gubben kommer hem ska jag kolla upp hur det är ställt med båt, motor, soppa och allt det där. Bäst jag skriver en komihåglista.

Vi har världens finaste båt! Den är urgammal, rentav antik. En träbåt från nå ena båtbyggare åt Norrjärden till tror jag det var? Äh, jag minns inte. Hur det nu var med det så går båten toppenfint i vattnet. Den är bred, öppen och väldigt, väldigt stadig på sjön. Går det vågor känns det tryggt i denna båt. Tyvärr är motorn också gammal. Inte antik men nästintill. Den känns inte lika trygg och pålitlig. Till den här båten ska man ha en motor med extralång.... vad det nu heter ...äh, jag minns inte det heller.... men så att propellern hamnar under vattnet och inte ovanför. Aktern är hög. Det skulle va skönt med en ny motor. Då skulle jag våga åka utåt mot havs. Nu håller vi oss inomfjärds. Så att OM nått händer så kan man ro. eller bli uppmärksammad från nån nyfiken kikartittare i de små söta stugorna på land och öar.

En gång for jag ut och rodde med flickorna som då var små. Vi rodde till Furuholmen och badade. I en liten skruttig eka med kassa åror. Hursomhelst, det blev oväder. Det började blåsa. Vi skulle ro tillbaka. Jag tog i med årorna för kung och fosterland. Den ena gick av! Ro med en åra går absolut inte. Vi drev in i vassen. Det blåste åt rätt håll som tur var. Tjejjerna vart rädda, nu var vi i sjönöd! Jodå, nu var vi skeppsbrutna! skojade jag med dem. Sa att det e inget farligt ändå. Hissade opp en "nödflagg" med enda hela åran och en t-shirt. Viftade med den. såg att det vart folk och liv på fastlandet och snart vart vi undsatta och bogserade mot tryggt fastland. Äventyr! tyckte jag. Hu, gräsligt! tyckte barna. ( trots de vart mycket på sjön så vart de mer åt landkrabbehållet. Suck....) Skäll fick jag av kära moster för mitt vådliga tilltag och sen vart allt bra igen. Far min köpte raskt nya åror till rangliga ekan. Det blev många fler roddturer i den. Men inte i oväder.....


extralång axel heter det nog.... axel var det, ja! (båtmotorn)...

Inga kommentarer: