Jag är arg....

Lilla familjen har farit. Det har varit jätteroligt. Nu är det SÅ tyst. SÅ tomt. Helt plötsligt har vi en massa utrymme igen. Gubben städar undan leksaker, böcker, ja allting så det ser inte längre ut som ett sommarkollo här.

Jag började måla. Gubben gick ut och klippte gräsmattan. Det är ju SÅ viktigt klippa gräsmattan. Mycket arbete med det låter det som. Hmpf! Han lurar mig inte ett ögonblick. Jag anser inte det är arbete att sitta och ratta trädgårdstraktorn. Det är ett nöje. Inte ansträngande alls. Efter målandet skulle jag räfsa bort skräpet som vart under veden som Kotten och jag fått in under tak. Räfsan står vid nyanlagda thujarabatten. MEN.... något har hänt där. Jag hade en kant av tidningar där jag skulle lägga en stenkant eller vad det nu skulle bli för rabattkant till thujarabatten.... Gubben har kört sönder den till oigenkännlighet. Det ser ut som en jädrans soptipp där! Ilskan börjar koka i mig... stegar tillbaka och frågar vad i helvitti har hänt ?
Vaddå? säger han..(Finns det mycket att välja på?) Min rabatt! svarar jag. Å ja jo, jag såg den inte. Förlåt! säger han. .....HUR kan man inte se? Jag fattar inte. Jag bor med ett blindstyre utan hjärna. Jo, jag är rejält sur. Det går över. Sen. Inte nu. Imorgon kanske.

Jag har ju oxå dabbat mej rejält i mina dagar. Vi är väl kvitt antar jag. En gång var jag så disträ så när jag lagade Jessicas strumpbyxor för ja 15 -20 år sen så stoppade jag ner nålen i madrassen i sängen några gånger. Tills jag kom på att jag satt i en vattensäng! Oooops! Då var gubben arg. Ujuj.

Jag gillade ändå aldrig vattensängen.
Den var hemsk.

På fredag ska vi på Byafest. Eller Grannfest. Årliga grillfesten. Då samlas vi alla hushåll i byn och äter medhavt grillat, umgås och leker lekar. Missade festen i fjol. Då jobbade dottern och jag passade barna. Nästa år ska vi hålla till här. Å, jag vill ha min prunkande trädgård... Doftande, blommande paradis....rosor, schersmin, liljor och allt vad som finns. ...Sabla magerjord! Hm, kanske inhandla timjanfrön. Backtimjan?.... Jag får prova mig fram. till vad som trivs här.... och fortsätta drömma om grillmiddagar i mysig trädgård.

Jag hade sått prästkragar som tog sig i magergräsmattan. Blommade jättefint. Blåklockor finns naturligt här. Eller snarare fanns. De finns inte längre. Inte efter gubbens idoga klipparbete. Nu är deras saga all. Helt tom i bollen är han inte. Han har lämnat en betesplätt till kaninen. Gu, vare tack! Annars hade jag fått lov fixa betesmark oxå......