Tankar från ovan

Förr i världen var det hästskjutsar och gästgiverier.
Skulle man nånstans så tog det sin tid.
Idag åker du på nolltid vart du vill.
Bara du har pengar. Eller plastkort.

Luleå via Umeå till Östersund på en timme och 45 minuter i ett litet plan.
Klar och molnfri himmel. Planet följde kustlinjen hela vägen till Umeå.
Norrbotten och Västerbotten samt inlandet i fågelperspektiv.
Världen ser verkligen platt ut däroppifrån.
Undrar om flyttfåglarna känner igen sej när de är ute o flyger?
"Titta där har vi härbärgerat i tre dar då vi flög neråt i höst."
" Den där sjön ligger lagom halvvägs vår destination. "
"Där vilar vi och tvättar oss innan vi fortsätter."
Tänk att flaxa över alla de kungariken , oceaner,
berg, sjöar och hav som de gör.
Stort.

Såg nyss ett danskt program. Barnbarnet där heter Laerke.
Laerke måste bli Lärka på svenska. Finns det nån som heter Lärka?
Trenne systrar hette Lärka, Svala och... och...Trana!
Nej, usch....Lärka, Svala och...(så inflikade Gubben -"Trast!")
Nej, det går ju inte alls, juh. Bläää.
Vad finns det mer? Fink. Låter som nån sjabbig slusk over there.
Skata går ju inte heller. Men jag gillar skator. En viss älsklig skata. Ja.
Åsså rara ärla och lilla góa kvitterill.
Korparna som bor häroppöver bortåt skogen gillar jag oxå.
De skojar och leker. Korpar har humor. Skator har humör.
Skitsamma. Nu får det vara bra med tankar som vandrar. Orka.
Kommer DU på nått? Lämna gärna en kommentar. Pip.