Tusen och åter tusen tusenskönor

Packat nästan klart

Två väskor för 9 dagar. Till SDRs kongress tar jag bara den mindre väskan. Mojo har gjort ALLT för att vara i vägen. Legat i väskorna, krafsat ut kläderna för att få plats. Hm. Han vill nog följa. Förresten fick vi strömming i morse. Mojo fick färskrensad file'. Den åt han inte. Så gubben kokade lite. Den kokta äter han. Men han är inte lika galen i det som vanliga katter är. Mojo älskar bregott, smör, och godiset temptation. Vi kan aldrig ha smör eller bregott framme utan tillsyn... Idag åker jag till L i Ystad! Det känns lite pirrigt och spännande.  Fastän jag är van att resa så är det som på nytt varje gång och ändå inte. Kul att kolla in folk. Hoppas nu tiderna håller. Jag har inga marginaler uti bytet på Arlanda. Varken dit eller hem. Nu sova! Gonatt.

Yttre Näsudden är en underbar plats

I morse satt jag på altanen och njöt av den härliga vyn naturen bjöd på. Fågelmammorna kom med sina ungar precis framför mig och pickade i gräset helt orädda. Fjärilarna letade nektar i blommorna. Det var en underbar morgon att bara vara i och vara en del av. Trollsländan med sin flygfärdighet fascinerar mig. Den är riktigt avancerad, en naturens  helikopter med sina fyra ställbara vingar. Fantastisk!

50 års festen på Näsudden i lillstugan

Det var soligt, regnigt, lite åska, trevligt och mysigt. Lilla mamman hade planerat fint och bra. Allting räckte och lite blev över. Med inramning av Yttre Näsuddens blåa vatten och grönskande land så kunde jag inte önska mig mer den dagen....jo, kanske ändå. Mindre bitska flygfän!

En ensam tulipan

Äh, jag lade till bilden innan jag skrev texten och nu vet jag inte hur jag får in den däruppe. Därför får den bli här. Gubben har klippt gräsmattan. Det doftar gräs genom det öppna fönstret i kammarn. Alla holkar har fått sina gäster. De har fullt upp. Flitigast är den svartvita flugsnapparen. Den ser så liten och tunn ut i den stora vita holken. Hackspettparet vet jag inte var de bor. Jag kan ju inte  höra dem heller. Man har sagt att de har ett speciellt läte. Jag ser dem  ju. Ofta. De lämnar då huset ifred och ger sig bara på träden. Jag har inte "somrat" till det ute med pynt, vaxdukar och sånt. Inte än, har inte haft rätta lusten och orken för det. Jag gör det då jag kommer tillbaka från SDRs kongress. Jag har fått två pepperoniplantor. De blommar allaredan. Den här gången ska inte pepperonifrukten hamna i dammsugaren! De behöver större krukor. Det får jag ordna idag. De här två ska få vara ute och härdas och pollineras naturligt. Den förra pillade jag ju på med mårdhårspensel. Det blev EN pepperonifrukt. Det var ju ingen god avkastning. Så nu testar jag naturmetoden. Hejsvejs så länge. Var rädd om dig. Gör det du tycker om. Jag längtar efter att vara på sjön vid sommarstugan, jag....med fiskespöet.

 

Sommarexplosion...Försommaren liksom bara försvann

Allt formligen exploderar ute nu. Det är så fint med blommande hägg, rödbläran och spireorna. Här blommar nog syrenen lagomt till helgen eller där nästa helg. Det ÄR tidigt. Just nu blåser det friskt vilket är skönt för då slipper jag de förbenade myggen. Värmen har kläckt mängder. Å andra sidan så saknar inte fåglarna mat. Det var tråkigt den där kalla våren och sommaren då de inte hade nog med mat åt sig själva och sina ungar. Katten jag har struntar i allt levande ute. Han kan titta på dem men han jagar inte något annat mer än sin kompis Simba. Han har inte snabbheten och uthålligheten som krävs för att jaga effektivt. Han påminner mer om tjuren Ferdinand än sitt eget släkte. Går vi för långt så ska han ju bäras. Sen så ser han ju dåligt. En gång kom han ju hem med en fågel. Jag undrar jag, om inte Simba gjorde förarbetet där?! För Simba jagar bra.

Idag blev det matjessill, potatis, gräddfil med dill och gräslök. perfekt mat i värmen. Tog vår egen gräslök. Jag fick gå försiktigt dit de var för där är gräsmattan full med åkerbärsblommor. I år månntro jag låter bli klippa den gräsmattebiten. Kanske det blir bär då?

Blommande rödblära

Gullvivor

Mera pås-katt

Under övervakning
får han leka en stund...

Lämna inga plastpåsar framme!

Man vet aldrig vad man hittar....

I en perfekt värld...

hade jag haft penseer ute överallt. Det har jag inte. Däremot en katt som är överallt.

Det tinar bort bra tack vare regnet

Vattenspeglar finns överallt.

Vår bästa tid är nu!

Västerbottensostpaj! Med broccoli och körsbärstomat.

Katthår, sand överallt. Javisst är det vår!

Igår var jag och röntgade njurarna. Det var hur lindrigt som helst. Så jag stressade upp mig i helt i onödan. Vädret var härligt och jag åkte dit i god tid. Parkerade en bit ifrån och passade på att få mig en promenad i solen. Efteråt firade jag med sushilunch. Hälsade på en kär vän bara en liten stund eftersom hon jobbade. Då vill man ju inte störa. Jag hade irriterande små-ont i bröstet. Det tilltog när jag kom hem. Kom på att jag skulle prova med nitrosprayen. Försvinner det onda så ÄR det kärlkramp. Själv trodde jag inte att det var just det. Men det var det. Hm. Jaha. Tur jag har den där lilla sprayen.

Idag mår jag hur bra som helst. Satte mig för att göra "pappers-måsten". Jag bara nös och snörvlade. Det gick inte sitta med några papper. Plockade fram lilla hjälpredan som heter dammsugare och satte igång. Nu skurar jag. Det är som ett lättare pass gymnastik. På en del ställen är det trångt till och man får lägga sig på golvet med dammsugaren för att komma åt. Ner, opp, ner ,opp. Katten drar in sand. Gubben går in med skorna på. Sa till honom om det häromdagen." Näää, det är katta!" försökte han med. "Å, så katta lämnar sandiga skomärken efter sig? " " Jaaa"  "Haha, skyll på katta, du!"

Vad det luktar gott när det är nyskurat. Sen blir det en rask promenad. Duscha och därefter pappersjobbet. Imorgon är dagen fulltecknad med olika möten och uppdrag.

Ihh! Jag hade lämnat dörren öppen för att vädra. Så ser jag Simba ligga och RULLA sig i Mojos kattlåda. Röt till: "Men vad GÖR du?"  Simba hoppade ur lådan så sanden skvätte långt åt alla håll och rusade ut. Mojo blev nyfiken, kom ner för att kolla vad som stod på, ser Simba och följer efter ut. Nu får de två stanna ute. Fram med dammsugaren igen. Kattskrälle! Hallen och halva köket är fullt i sand. Uh!

Skatan med fru flyger med pinnar dagarna i ända. Spännande se hur många ungar de får. Svartpippin med gul näbb är fortfarande ensam.

Tjosan hejsan!

Det tog lång tid repa sig från sista sjukomgången. I början på april blev det bra. Det har både hänt rätt mycket och ändå ingenting. Beror på hur man ser det.

Igår hade jag en riktigt härlig och harmonisk dag då jag kände mig tillfreds med det mesta. Idag är det helt annorlunda. Idag är jag frustrerad och sur. Känner mig isolerad, begränsad och riktigt tvärsemot med hur jag kände mig igår.

Jag surar idag. Retar mig på precis ALLT. Öppnade nyss posten. Det är hemskt lockande med alla autogiroerbjudanden. Men utan buffert och alla de där hoppen och karens när man går över från ett system till ett annat ( som till exempel från jobb till facket, Från  facket till försäkringskassan) gör ju att jag inte kan eller törs teckna autogiroavtal. Jag ska på njurröntgen imorgon. Vill inte. Det är 11 mil. Bensinkostnaden är EN sak. Det andra är att jag ska vara "vätskefylld". Med vätskedrivande mediciner är det... inte roligt. Rätt svårt faktiskt. Sen ska man ligga blick stilla ovanpå det. Listan på saker att sura över är idag väldigt lång.

Försöker tänka: Var glad människa. Du är FRISK! Ja, så frisk som man nu kan bli och känna sig,  när man är en  pillerknaprande människa från morgon till kväll. Bilen är besiktigad, lagad och körtillåten. Det är ju toppenbra. Det regnar. Bilen blir tvättad. Det är ju bra. Snön tinar. Det är också bra. Ja, det finns många bra saker liksom det finns många sinnesstämningar att hamna i. Längtar efter det där riktigt myspysavkopplande när precis ALLT är gjort. Allt pappersarbete, alla uppföljningar, städningen, tvätten, utejobb Nä, jag får ge mig nu och försöka hitta myspystillståndet vid ett bättre tillfälle. Det infaller inte idag, imorgon blir en pärs men sen kanske? Hoppet finns då alltid där. Liksom tron på att när det är isch och usch så BLIR det bättre. Jag ska ju till Ystad i sommar. Tralalalala. Ja se där! Nu vart jag varmt glad för det!


Jo, jag är fånig. Med både det ena och det andra. Och det är skönt att jag kan få vara det. Hän-ge mig åt antingen att sura eller vara glad utan att det GÖR något eller tas på gruvsamt allvar.

Längtar efter tesörplarsällskap. NU.
Må så gott. Var ni än är.

Johodå!

Jag skrev ju tidigare att det kändes som om den här "sjukomgången" påverkade inre organ. Men visst! Jag har alltid rätt. Igår när jag låg efter promenad och dusch, blev det outhärdligt. Ringde vårdcentralen och sa , nej, jag krävde att få komma! Det visade sig vara något tjall med vänster njure. Fick en muskelavslappnande spruta som gjorde susen. Fick likaså medicin om det skulle behövas. Mest troligt är det njurstensbesvär. Sten eller grus eller något. Kan också vara någon sorts inflammation som slagit sig på njuren. Nå, något fel på njuren och prover har jag tagit idag. Remiss och rötgenkoll ska bli av.

Med de mediciner jag äter kan det lätt bli fel. Det kan slå slint i kroppen.Därför ska man "hålla koll" på organen. Det är viktigt att lyssna på kroppen. När jag försökte beskriva symptomen för sköterskan så skrattade hon åt mig. Frågade om jag visste vad jag sa? Hon kunde ju inte veta att svenska är mitt andra språk och när jag ska försöka beskriva något jag aldrig upplevt tidigare, sånt som man inte direkt pratar om dagligdags, så kan det vara svårt finna de rätta orden. De rätta beskrivningarna. Tydligen sade jag fel och hon var både road och irriterad och ifrågasatte mig.

Det är inte roligt att uppleva sådant bemötande när jag  försöker övertyga om att det verkligen ÄR akut och plågsamt. Jag brukar inte ha problem med svenskan men ibland känner även jag att jag kör fast. Jag hittar tecknen men inte de svenska orden. Eller så tror jag att jag gör det och så är det fel.
Jag vet att det där bemötandet beror på att sköterkan inte förstår vad det är hon egentligen gör. I sammanhanget så är det bara en liten petitess. Jag är glad att vi har en väl utbyggd sjukvård och jag är glad över den kompetente läkare jag fick igår. Hellre en övernitisk läkare än en som gör så lite som möjligt.

Tar nu en dag i taget. Men mycket gladare än igår!

En kram till var och en som ännu inte fått någon idag.

Kram

Men usch!

Vaknade med magont. Vänster sida och baköver ryggen. Drack kaffe, åt fil och det vile inte  släppa. Njuren? Tarm? Smärtan är ihållande och konstant. Känns som gallbesvär fast på fel ställe. Ringde 1177. Hon ber mig avvakta till imorgon. Vill börja grina. Längtar efter att få vara frisk. Blev arg, frustrerad, klädde på mig och gick ut. Knasade omkring överallt på gården i rask takt. Runt vedboden, ut i potatislandet, ladan, tillbaka, runt i åttor, upp till vägen och tillbaka...tur jag bor så här. Ingen ser. Höll på tills det nästan svartnade för ögonen. Sen in igen och ta en riktigt het dusch. Nu ligger jag.

Jag ligger sjuk och har tråkigt

Därför raljerar jag allehanda ting ute på facebook. Visst kan jag verka sorglös och lättsinnig men så är det inte. Dock, det behövs både och, här i livet. Jag har åkt på någonting ganska ordentligt. Det börjar med feber och fortsätter i nån sorts magsjuka. På mig känns det som att det påverkat inre organen i början. Nu känner jag mig tagen och svag. Ska försöka dricka lite mer.

Jag ska ju egentligen promenera, motionera och göra allt för att stärka blodcirkulationen och hjärtat. Istället ligger jag här...inte bra.

Det jag gör nu är ju helt tvärsnitt alla råd jag fått. Klart det känns lite ängsligt. Men är man sjuk ORKAR man ju för fasen inte någonting. Försöker ändå gå upp några gånger för att få rotation på systemet. Kram till er alla! Må så gott och hoppas ni andra slipper den här kufiska sjukan!

Ligger sjuk

Roar mig med att fota väggarna härinne i alkoven...

Har nog bara någon flunsa. Det är feber, frossa och sängläge. De här tavlorna tycker jag mycket om.

Bonaden är söt, gammaldags och helt ute. Jag vet. Men den får vara kvar ändå. För jag gillar den med.

Inramade vykort. Ramarna är i ek som jag målade vitt.

De första tavlorna ur en annan vinkel. Rummet är en liten alkov med snedtak. Gamla kontakter. Gamla ledningar. Gammal belysning. Men det funkar och får vara kvar.Hållaren är i porslin med glaskupa på väggen.

Det gamla linneskåpet

Röjer ut innehållet nu. Det blir skönt att få det gjort. Samtidigt känns det också. Hittade Johannas glasögon och lite av hennes saker bland alla papper. Vad gör man med glasögon? Går det att återvinna på något vis. Lämna in? Vad ska man spara av alla papper? Jag skulle behöva en dokumentförstörare. Jag får nog samla dem i en kartong så får vi elda upp det sen. Måste le lite åt mig själv. Hittade en del fina presentpåsar jag inte visste jag hade. En hel del skrivböcker. Jag behöver inte köpa en enda skrivbok till i resten av mitt liv! Herrejisses vad skrivböcker jag har. Bläck. En bläckpenna. En såndär man doppar i bläck som förr i tiden. Haha. Jag behöver ett arbetsrum. Typ kontor och pysselrum. Jaja, man kan inte få allt. Såg ett hus i England idag på kanal 8 som hade passat mig perfekt. Det hade alla rum jag behöver. Ljust, trevligt och lättstädat. Modernt men byggt i äldre stil för att passa in i området. Åh, så vackert.  Funktionellt. Fiiiint! Jaja, man kan inte få allt här i världen. Den arkitekten är duktig som lyckades med kombinationen gammalt och nytt. De kallade det för cottage. Vad det nu är? Gård? Skåpet åker upp i sovrummet tills vidare. Förr flyttade jag omkring möblerna som ingenting. Alldeles själv. Upp och nerför trappor också. Denna har jag burit på ryggen med "inte halka av rep" uppför trappor. Vet inte om det funkar idag.

Vad enormt mycket ett litet skåp kan inrymma.

Soffan åkte ut och sängen in!

Compact living i det lilla huset i skogen. Det är bra bejaka varandras olikheter och göra det så friktionsfritt som möjligt. Jag slipper vakna varje gång gubben vänder sig och han får sova i kolmörker. Han somnar inte om jag ska ligga och läsa. Jag somnar inte om jag ska ligga i mörkret och vänta på sömnen. Tyget på min lilla färgglada, randiga cirkus-soffa rämnade, skruvarna hade trillat ur här och var så vi slängde ut den. Plockade ner en av sängarna som står däruppe. Då jag får tid ska ett gammalt linneskåp ut ur kammaren och upp i sovrummet som nu har massor med plats. Golvlampan får flytta till ett annat hörn så kan jag få sängen närmare väggen. Såg härliga påslakan på Ellos. De har samma mönster som fiskartröjan, vit med blått och rött mönster. Samma tröja som Pippi Långstrump har på sin vintertröja då hon håller upp en enorm snöboll. De var rätt dyra. Men fina. Tror de kommer från Gripsholm. Nåt slottsnamn var det iallafall. Därifrån kommer också de fina skotskrutiga i brunt, beige och grått. Urfina! Golvlampan kommer att bli rolig ihop med min älskade, enorma mossgröna öronlappsfåtölj. Den står nu i friggebodan utom räckhåll för Mojos klor.

Om, kanske, att fixa en vacker dag, att längta efter, att drömma om önskelistan: 1. Två vita järnsängar Julie från Mio. 2. Tre resårbottnar. 3. " Kinavargen", "Vila en stund" på linnepräglat papper som posters att rama in, Silverhalssmycket"Vargen ylar mot månen" och det stora varghuvudet  från Letti Rapp. 4. Skön fotpall till Den mossgröna fåtöljen. 5. Måla sängborden i garaget. 6. Måla vitrinskåpet. 7. Laga, fixa och klä om den älskade turkiska divanen med lejonhuvuden. 8. Rama in bilderna i tuben. 9. Börja måla själv, 10. Skriva en bok... eller flera..

Den krassa verkligheten: Städa huset, tvätta, laga fönstret, laga allt trasigt i såväl gård som bil. Sälja allt överflödigt på blocket och tradera. Söka jobb. Gå på hjärtträning, Leva och överleva. Klara sig på så gott som ingenting.  Men ändå: Tvättmaskin, diskmaskin, rinnande vatten, toa inomhus,el och ström likaså, Ved att elda, en katt att gulla med,  böcker att läsa, en dövförening att gå till, vänner, släkt, barn och barnbarn, Det är en rikedom att ha allt detta. Jag är gränslöst tacksam för det.

Får undan en hel del idag...

Grannens Simba kollar efter Mojo. Det är han som är i fönstret. Mojo har flytt från dammsugaren och ligger och sover i tvättrumman uppe.

Lågbudgetkrubb

När räkningarna var betalda så var resultatet inte roligt. Det är bara att vackert leva efter vad som finns. Tur ändå man kan sno ihop mat av typ ingenting. Idag blir det dock nyttigt från skafferiet. Tomatsoppa med fiskbullar. Gott, lätt och fodrar ingen arbetsinsats direkt. Jag driver intressepolitiska frågor just nu så jag har inte tid med "arbetsam" mat. Skrivit ett brev till våra politiker på landstingsnivå. Nu ska andra först få titta på den och säga sitt innan jag postar det. Vi bara MÅSTE få brukarinflytande i de verksamheter som berör oss inom landstinget. Det går inte annars. Var någonstans i samhället har man en verksamhet som ska vara till för dem som är i behov av den men som istället motarbetar "kunderna". Hu!

Bilen

Lilla söta bilen. Utan den rasar allt.. Så viktig ett dött ting kan vara. Jag var ju på AF och gjorde sen en massa småärenden. Den blev varm och kall om vartannat. Det snöade också så det blev is lite varstans. När jag var klar med allt så skulle jag uppvakta pappa som fyller år. Körde via Rågrindsvägen då bilen bara dör. Som om den fått soppatorsk. Men det finns bensin. Där stod jag mitt på vägen. Kollar om jag missat något onormalt. Nejdå, allt ser ut som det ska. Försöker starta. Allt funkar men den startar inte. Ringer gubben som inget kan göra. Det var ju inte till nån hjälp. Ringer rara grannarna mina. Får handfasta råd och tips. Mest troligt kondens i tanken. Men först ska jag kolla så inte kamremmen gått sönder. För då kan man förstöra motorn om man försöker starta den. Man ska ta bort oljelocket och kika ner där medans någon startar bilen. Om der rör sig därini, är kamremmen ok. Om det inte rör sig däri, då är det kamremmen som är trasig. Då lägger man av med startförsöken. Bra att veta för alla oss som har bil och ingen aning om sådana saker!

Jag hade ordentligt med is runt tanklocket. Alltså det yttre plåttanklocket. Isen togs bort, likaså det inre tanklocket och den fick en skvätt bensin. Startade bilen med öppen tank och den gick hur fint som helst. Härligt!

Bilen stannade några hus från Gåsafamiljen som hör till släkten. Jag klev ur bilen och knuffade lite så rullade den snällt ner till deras hus. En granne kom till hjälp och knuffade den allra sista lilla biten. Bilen är SÅ lättrullad att jag passade den noga så den inte skulle rulla ifrån mig. Allt gick ju trots allt bra men jag hade hunnit stressa upp mig rejält under tiden ändå. Jag frös och hackade tänder trots det var varmt ute. Såg inom mig tusenlappar gå åt till verkstadskostnader och alla problem som blir med att vara utan bil under tiden den är på reparation. Det var skönt komma in i värmen till Gåsamor (som skrev inbjudningskort till kalas) , få sig kaffe och varva ner inombords. Få hjälp av Herr Gåsafar.  Då bilen funkade igen åkte jag och tankade fullt och sen iväg till pappa och uppvaktade honom på 78 års dagen. Kom hem igen sent omsider på kvällen. Bilen gick klockrent hela tiden. Fina bilen. Fina Gåsafamiljen. Fina Ask och Embla. Är så tacksam för all hjälp jag fått. Likaså tacksam för all hjälp jag kunnat få. Det fanns andra som erbjöd sig att rycka ut. Som vet hur ställd man blir. Det är skönt att veta att ni finns.

Supermegatrött

Tröttheten tar sig gigantiska proportioner idag. Klart jag då börjar undra: Är jag "bara" trött eller är det något annat? Försöker ta mig igenom det som ska bli gjort idag. Låter mig distraheras av allt annat. Därför går det löjligt sakta. Ja, man kan ha sådana dagar också. Men inte är de roliga. Siktar på att imorgon är en ny dag. Likaså dagen som kommer efter. Det ger sig. Som det brukar.

Gårdagen innehöll många händelser. Min handläggare på AF är jättebra. Faktiskt. Jag gjorde henne glad fast jag gav henne en massa jobb. Likaså överöste jag en kvinna i kassan på Coop Forum med superlativer över återbäringssystemet och medmerakortet. Det här är ju toppen jämfört med papperslapparna man fick med posten förr. Hon blev jätteglad och tackade. Bestämde mig för att försöka komma ihåg att SÄGA det jag tänker, när jag tänker och tycker att någonting är väldigt bra. Ofta tänker jag bara och glömmer säga det. Det vill jag bli bättre på att komma ihåg.

Nu ska jag återgå till "pappersjobbet" och bli klar så jag kan släppa det och sova en stund. Herrejistanes, hur trött kan man bli? Sådär intill döden trött. Dödstrött. Fast det var inget bra ord. Men jag känner mig sån.

Kram!

Hortensia och något annat.

Fått blommor bara sådär av Gubben. Visst är de fina!

Grillat korv och ute lek i solen

Hemkommen med sällskap

Kom hem idag och hade med mig fina Sasquatch som ville komma och hälsa på. Det är systersonen som varit borta länge för studier i Uemå och nu är här och tränar på våra skogsvägar. Han peppade mig ikväll efter en god men sen middag att gå på en promenad med Mojo så vi gick. Himmel vad jag flåsade. Konditionen är lika med noll! Efter en stund gick det bättre och vi gick på vägen i skogen i totalmörker. Mojo och Simba hängde med. Det kändes tryggt med sällskap så jag ökade tempot lite till. Inga problem. Pumpen jobbar som den ska. Nu efteråt känns det väldigt skönt och nästan lite befriande. Första träningspasset typ. För mig.

Vi såg rådjursspår överallt. När Sasquatch var ute och sprang såg han ett rådjur passera vägen. Kul! Nu ska jag koka lite te och vila. Sen tar jag mig en till promenad fast åt andra hållet. Det är så himla jätteunderbart skönt nu när det är nollgradigt ute. Älskar det!

Det var också bra komma hemifrån några dagar och "ladda batterierna" med annat. Träffa lite folk. Var ut på stugan fram och tillbaka, kollade kusin Pliset vitamins fina utbyggnad. Å så härligt få flytta ut dit sen då det är klart. Träffade min andra kusin Albertina, fick världens gulligaste lilla kom-ihåg-present av henne! Jättebra! Har den jämt på mig nu.

Träffade Ask och Embla. Det var skönt. Som att komma hem. Eller... det är som att komma hem på nåt sätt oavsett vem jag än träffar. För jag trivs så bra med alla. Jaa, det gör jag verkligen!

Kram på dig!

Alla hjärtans dag

Med lilla familjen

Liten kameratjuv...

har självsvådigt tagit bilder på sin mugg med min mobil. Det är Kvitterills mugg så det är hon som varit framme. Bustjejen! Igår var det en väldigt bra dag i Skellefteå trots kylan. Tack vännen för underbar lunch och dag! Bra möten både på dagen och kvällen. Det slutar inte där. Jag ska göra en anmälan till patientnämnden och så blir det vidare diskussion på dövföreningen någon kväll. Kul att träffa alla góa människor. Bildbeskrivning är bra för den som kanske inte ser så bra. Bilderna som jag skickar från mobilen är lite raspiga och blir då oskarpa. Tyvärr är de på sniskan. Men lilla fotografens eskapader får bli förevigade här.

Glad ljusblå katt med grönt halsband

Gulrandig katt med en mus i matskålen

Hukande katt

En vit katt...höll på att skriva "skimmel". Himmel. Skärpning nu!

Jaa! Tjosan och hejsan! Alla har ringt!

Nu är telefonväkteriet stängt för denna gången. Äntligen! Nu törs man hevva sä ut! Hä sko pråmenäres å måtschonäres ! ( Nu törs man gå ut! Det ska promeneras och motioneras!)
Jag hoppas det blir varmare. Brrr. Jag har blivit så frusen. Som en gammeltant. Idag.

Det dröjer lite men jag får hela ersättningen. Det blir inga avdrag tack och lov. Inte är det mycket men varje krona behövs. Man ska MOTIVERA varför man inte ringer och sjukanmäler första sjukdagen. Ja, jag motiverade verkligen. En och en halv sida! Det bara sprutade ord. Det dög tydligen. Phuäh! Dessutom hade både läkare och kurator ringt FK och påtalat den hemska hanteringen av mitt ärende. 
Det gjorde susen. FK kontaktade mig två gånger till och med. Mycket trevliga, tillmötesgående och hjälpsamma. Det var roligt. Den allra första handläggaren som jag hade kontakt med för flera dagar sen var så högdragen och överlägsen att jag kände mig riktigt maktlös och gräsligt ynklig. För vad kan jag sätta emot ett så stort och omöjligt regelverk som FK? Men det löste sig. Lättnaden är total!

Jag har tusen administrativa saker att få gjort, fixa datorn, kolla mejlen och ordna papper och..............skriva en lista. För jag är hur glömsk som helst. Det tillhör tydligen "sjukdomsbilden". Hav tålamod med mig, ni som drabbas. 

Imorgon har jag och Agge möte med TC Västerbotten.  Ska ta upp mina erfarenheter gällande tillgång till information, delaktighet, mänskliga rättigheter och trygghet inom vården. (Teckenspråkstolkning). Hur kan vi jobba för att nå optimalt resultat? Helst borde det vara en nationell fråga för socialstyrelsen och SKL så att det blir allt lika i hela landet för alla som behöver teckenspråkstolk. 

Tack för att du finns. Att du bryr dig. 
Livet är inte alltid rättvist. Därför har vi varandra. 
Så vi kan hjälpas åt.
Stor kram!
Nu väntar kalahari-teet...   
 



  

ALLA andra har ringt...

Men inte f-kassan! Kuratorn ringde och hon skulle ringa tillbaka. Det gjorde hon inte. Det betyder telefonvakteri imorgon också. Gubben reagerade inte på min lapp på pannan med orden; Ur funktion. Tråkmåns!

 Men han fick spunk när jag hoppade i duschen före honom. Han höll på med sin tvätt och skulle duscha. Jag trodde han HADE duschat. Det hade han inte. O, vad många fulord han kan. Vad imponerad jag blir. Nå, jag var före! Det störde verkligen världens ordning för honom. Det kan vara nyttigt att allt inte är som det brukar vara tycker jag och inledde ockupation dusch med hårtvätt och minituiös tvagning samt en sköljning som hette duga. Bara för att man har ett jobb betyder inte att man har företräde till allt här i världen! Ni inser väl att jag skriver det här med glimten i ögat. Är det tråkiga tider så får jag roa mig bäst jag kan! Som att ockupera duschar och vända på världsordningen för andra. ;-)


Jag har en tonåring i hemmet. En som är ute och springer just som man ska lägga sig. Äter vid knasiga tider och sover hela dagarna. Näe, det är ingen ordning på honom alls. Igårkväll kom han in, alldeles full med snö undertill så han gick bredbent med alla fyra och var alldeles olycklig. Hjälpte honom med det värsta. Det blir en läxa tänkte jag. Nähä, idag gick han ut och blötte ner sig å det grövsta och hade mage att gå på lådan meddetsamma han kom in. Tassar och undersida var allodeles täckt med fastklibbad kattsand! Det kan aldrig vara bra att få i sig. Det är ju som klisterklet! Jag högg tag i katta, opp i duschen. Höll ner en ålande, sprattlande gris i duschen. Grisen skrek tack och lov inte. Röckte åt mig gubbens handduk som var närmast och lindade in stackars lilla magerskrället som fått sin dos av trauma för idag.


Mams och paps kom förbi. Paps tittade fascinerat på medans Mojo tiggde, goáde och kröjmade under borsten sin. Mm, han är verkligen inte långsint, missen. En enormt förlåtande själ. Mer storsint än sin husse som verbalt river ner himlen när han blir snuvad på turordningen för en dusch.

Idag känns det något bättre. Pepparpeppar, ta i trä. Mycket tack vare er, mina vänner och wordfeud. Jag klurar på bokstavskombinationer, placeringar och älskar det! Det är som att försvinna i en bok. Eller en urbra film. Verklighetsflykt kallas det nog. Det låter dåligt. Verklighetsvila vill jag kalla det. Med wf får man ändå bra hjärngympa! 
Bok och film är lite mer passivt "matande".

 Längtar efter att få betala räkningarna som väntar... Äta köpes-sushi....Vinna pengar så det alltid finns en buffert till bilreparationer....

Ja, ni vet. Vi har alla  våra önskningar.

Å, det häll jag på att glömma! De lyckliga tu, Lilla mamman och Väldiga björn kommer till helgen. (Kvitterills uttryck: "Han är väldigt väldig!")  Så roligt att de kommer! Sa det till Gubben. Sa också att de kommer på fredag och stannar ända till söndag. Heeeela helgen! Och så log jag jättestort! För det ska de inte alls. De ska bara komma och hälsa på ett tag. Lite roligt må man väl få ha! Gubben tyckte det inte var lika roligt. Moahahaha! 

Egentligen är det ju rätt gräsligt. Att vi inte har samma inställning till typ "öppet hus". Jag har noll revirtänk. Minns att paps inte heller gillade för mycket "spring" på sin tid. En karlgrej kanske? Jag gillar det hur mycket som helst. Vad vi trampade upp stigar med allt vårt "spring" på stugan. Härliga tider... 

Alltså...försäkringskassan.....

Jag är så rädd att jag har fyllt i fel, skrivit fel eller uppfattat fel så jag ringer FK för att få klarhet i OM jag får ersättning och NÄR jag får ersättning och HUR jag ska göra nästa gång och VILKEN blankett jag ska använda nästa gång. FK kan inte svara på någon av mina frågor!!!????  En annan handläggare ska ringa upp. Det betyder att jag måste vakta telefonerna stenhårt tills de ringer.

Jag mår uselt mentalt nu. Jätteuselt för att vara jag. Har en ångestliknande känsla. Tungt att andas. Det går tungt att ta sig an det som ska bli gjort. Helst vill jag dra täcket över huvudet och stanna i sängen tills våren kommer. Men det går ju inte. Vill gråta floder. Det går inte heller. Jag är "allergisk" mot att gråta. Om jag gråter FÖR mycket får jag hudproblem kring ögonen och måste skaffa en speciell cortisonkräm så att huden läker som det ska. Urknäppt! Har fått nåt knas i ansiktet och är jättetorr. Likaså tinnintus så jag inte kan somna. Glömmer viktiga saker. Borde skriva en lista men orkar inte riktigt det heller. Tiden går så fort att jag hinner ingenting. Hjärnan går på halvfart. Ur funktion. Fniss! Jag skriver en lapp med det och tejpar lappen på pannan innan gubben kommer hem.

Ja, det var då bara elände. Men jag vet det går över. Det BLIR bättre. Att det känns jobbigt är ändå inte nån katastrof. Ibland är det så här. Det är livets jäkligheter och de är ändå inte katastrofala utan blir bara en smula övermäktiga i ett skede då det känns som om man går på knäna och harvar på i det oändliga med att få allt att gå ihop. Jag är ju inte ensam. Fler har det så. Ny dag imorgon. Nya tag.

Nå, försäkringskassan måste förändras. När inte ens personalen vet vilken blankett som ska användas - är det väldigt illa! Då är det helt enkelt FÖR krångligt! Vilken onödig byråkrati.

Hakuna matata

Gårdagen och idag genomsyras av hakuna matata. Jag betar av min att-göra-lista i skön takt. Igårkväll fick jag en fin tulpanbukett av fina grannarna Pumbaa och Nala som överraskade med ett besök. Jag som så ofta tänkt hälsa på dem men det har aldrig blivit av. Skäms på mig! Ni vet, man kommer på det vid knasiga tidpunkter då det inte går. Tänker: Sen...åsså glömmer man det till nästa gång. De är så rejäla och goa. Helt oförargeliga, trevliga människor som är toppen att ha som grannar även om de bor sådär några kilometer bort. Det är fredag. Längtar efter onyttiga semlor, gott vin, nötter och godis idag. Hm, det blir då rakt inget av det! Det är bra bo långt från butikerna. Iallafall just nu. Billigt och nyttigt! Tulpanerna utgör en fin färgklick på köksbordet. Blir trevligt för Kotten och Kvitterill som kommer imorgon. Klurar på lämplig sysselsättning för båda. Vad som kan intressera båda två. Det är inte enkelt komma på något. Det tål att kluras på. Blev just bjuden på kaffe. Går över till Ask och Embla. Tur byn är liten....

Varma toner i rött och gult med det gröna= Minner om att våren kommer i år också!

Sköna drömmar..

Vaknade tidigt. Somnade om och drömde. Drömde att jag kom till en grusad innergård omringad av tre hyreshus och öppen mot väster där det fanns en liten grön park med enstaka träd. På norra sidan var huset tre våningar. Den östra och södra längan hade två våningar. Putsad fasad i en varmgul, nästan orange ockra. Fönstren var kvadratiska, vitmålade med spröjs utan foder. Hängrännor och stuprören svarta. En låg trestegstrapp med svarta smidesräcken. Trappen var kaklad eller klinkad i harlekinmönster i svart och vitt. Det fanns också en såndär gårdsöppning igenom det södra huset. Där man kört in med häst och vagn, sedermera bil för att komma in på gården. Endast en ingång från gården till samma hus. De andra husen hade ingång från gatan. Där fanns en liten näpen keramikbutik med fina saker. Jag letade efter en riktigt fin gåva till Lovis. Det skulle vara något speciellt. Men keramiksakerna var inte brända. Så jag blev gräsligt putt och ifrågasatte kvalitén och kompetensen hos keramikern och var riktigt snorkig (!) mot henne. Sakerna var så fina och jag blev så besviken att det inte var hög kvalité i framställningen också. Jag ville innerligt gärna ge Lovis något helt underbart för jag blir så varm i hjärtat av vår vänskap.

Så vaknade jag av att telefonen ringde ihärdigt. Uhh.... förflyttades från sommar, innergårdar, ljuvlig gårdsbutik till verkligheten men fortfarande varm i hjärtat från drömmens värld. Förvånades över att jag kunde vara SÅ snorkig..

Återbesök på las

I förrgår var det dags få svar på prover, göra EKG och träffa läkaren. Jag åkte i god tid. Det var skönt för det var spårigt och halkigt på E4an. Körde 70-80 och blev förstås omkörd i ett. Anmälde mig i god tid och var lite irriterad på mig själv för hon i kassan babblade på om att jag skulle gå hit och dit. Tolken hade förstås inte hunnit komma. Om jag inte var så tidig så hade jag haft tolk. Nå, hon fick skriva anvisningarna på papper. Så kom jag dit jag skulle och tolken kom med andan i halsen. Hon hade ju då fått leta mig. Såg en skymt av den snygga vampyrkillen. Åh nej! Inte han! Det blev det inte. Puäh!

Tog EKG och fick sen träffa läkaren. Proverna var bra. Till och med bättre. Likaså EKGt. Jag är lite misstänksam mot EKG eftersom de inget sett tidigare på det. Hon förklarade och visade. Hon lade till att EKG och prover tillsammans ger en tillförlitlig bild av det hela. Okej då. Jag har haft en himla tur. Hjärtat har inte tagit skada av infarkten. Det är tydligen vanligt att hjärtat tar skada av syrebrist och de kärl som proppats igen vid en infarkt. Men jag hade nada skada. Det borde jag fira!

Läkaren ville veta hur det gick hemma. Berättaqde om försäkringskassans "trakasserier". Läkaren menar på att deras intyg ska gälla som en sjukanmälan när man åker in akut vid allvarlig skada. Försäkringskassan anser annat. Läkaren blev riktigt upprörd och kopplar in kuratorn till mitt fall. Grät en liten skvätt när jag berättade att jag ännu ingen alls ersättning fått. Det har ju varit jul och allt så jag har ju inga marginaler undanstoppade heller så jag har noll cash tills de behagar betala ut. Men räkningar har jag ju som ligger och väntar. Har inte råd och möjlighet åka på hjärtträffarna förrän jag har fått ersättning. Det förstod hon. Skönt det.

Då jag skulle hem blev det oväder. Åkte och hälsade på bror och hans familj och väntade ut det värsta. Framåt nio på kvällen gick det fint köra hem. Snösvängen hade plogat och vägföret var perfekt hela vägen hem till byn.

Tiden och jag

Vi har aldrig varit kontanta med varandra. Så fort jag är inblandad går tiden helt eljest. Så har det alltid varit. Undrar om mamma gick över tiden med mig? Säkert....Hur jag än gör så vill det sig inte funka som det gör för andra. Ja, jag är ju van. Andra kan få det lite omständligt med det. Nå, ingen är perfekt.

Allra minst jag. Nu är det tänkt att jag ska äta sunt, leva sunt och gå på mina hjärtträffar. Hm. Jag har inte fått en krona än i ersättning. Jag får ta vad som finns i skafferi, kyl och frys, låta bli bilen så mycket jag kan och har inte råd åka på hjärtträffar än. Så knasigt!

Idag blev det fiskpinnar ( Jaa, jag vet. Inte precis bästa hälsomaten. Men det är gott nån enstaka gång.) med spenatstuvning och blom- och grönkåls-mos. Pressad blodapelsin på fiskpinnarna och massor med citronpeppar. Urgott. Det hade räckt till två matlådor också. Gubben tyckte det var så gott så det blev inget över. Nehepp. Jag blir lite kluven där. Roligt att min mat är SÅ god. Är den god blir det "dyrt". Hm. Utan ersättning från staten blir det ju att vända på slantarna. Varje matlåda är "dyrbar". Usch, det känns lite jobbigt med det här resonemanget för mat är mat! Det vill man inte snåla med.

Det måste jag säga, att barna aldrig har saknat mat medans de bodde hemma. Hm, måste fråga vad Lilla mamman minns? Jag minns att jag handlade och trixade i det längsta och var jätteduktig på att få ihop det. Idag är jag lite slöare, bekvämare. Jagar inte på rea sådär som förr. Det går ju åt så lite då man bara är två.

Tvättade skorna idag. De håller längre om de tvättas då och då. Jag är så tacksam för de maskiner vi har. För det rinnande vattnet. För elen. För värmen. Jag kommer aldrig upphöra över att tycka att det är jätteskönt och underbart att ha det. Liksom ett hem. Jag måste ha varit en hemlös trashank som inget ägt,  i mitt förra liv! Amish kanske? Varje kväll tappar jag upp vatten i vattenkokaren. Bara utifall att. Bra att borsta tänderna med OM vattnet blir borta. Om och utifall att följer med mig i livet. Det har nog Lilla mamman märkt. För ibland kan jag skicka med henne sånt som kan vara bra att ha och slippa köpa själv. Som hushållets förbrukningsvaror. Tvål, tvättmedel, typ.Dem kan ju inte Gubben äta opp. Sånt går bra hamstra upp ett litet förråd med. Djupfrysta grönsaker också. De får vara ifred.

Igår kom syrran oförhappandes förbi. Med sig hade hon två sorters riktigt spännande te. Den ena inköpt i en tebod i Uppsala som min barndomsvän äger. (Det var en nyhet för mig. Rolig nyhet!) Vad jag blev avis! Oh, vad roligt öppna en tebod med....Embla eller Lovis eller nån annan god vän. Så kul! Barndomsvännens mamma ser ut som Bambi minns jag. Barna hennes också. Stora, stora, vackra rådjursögon.  Iallafall, därifrån kommer Kalahari-teet. Uppfriskande gott. Doftar apelsin och är ett rött te. Det andra var från någonstans i Skåne och är vansinnigt urgott! Chili choklad- te. Jag dricker te hela dagarna. Kaffe måste jag ha på morgonen. Annars sover jag hela dagen. Morgonte med koffein funkar bra också. Ja, sånt finns. Sant!

Det ligger döa näbbmöss på altanen. Simba lämnar presenter här. Han kan väl lämna dem hemma på sin egen altan! Fast lite gulligt är det väl. Fina Simbapojken. Mojo bara sover och sover. Jag blir nojig till slut. Är ingen cool matte. Nä, jag är nojiga människoslaven. Öppnar dörrar och fönster och passar upp på livsnjutaren i allt han vill. Så är det när man har en "aristocat". ;-)

Nu ska jag gå och obarmhärtigt vinna WF!

Må väl. Kramas mera!

Gårdagens gräsliga fadäs

Hur det än är så är jag tacksam att jag bor med naturen inpå knuten. Skogen, rådjuren, älgarna och allt vi får se, lilla katten och jag. Det är någonting med naturen som är så SKÖNT att se och vara i. Syrran visade bilder från New York. Kul att få ta del av vad de upplevt. Jag känner igen mig mycket också från platser man sett i film och TV. Det jag lade märke till (så dumt det låter!) är att det är en STAD! En storstad. Vill du se något grönt finns en liten plätt till park och så stranden och vattnet som ju också är natur på sitt sätt. Hm. Hälsa på där ett tag går nog an. Men sen skulle jag få lappsjuka. Säkert som amen i kyrkan! Jag behöver träd, jord, himmel och horisont. Love it! De åren vi bodde på stugan var vackert men mindre baki bålken än vad det är här. Här blir mer nermörkt. Inget ljus som lyser upp från staden.  Jag är inte mörkrädd alls. Inte heller ensamrädd. Inga problem.  Se en skräckis ensam mitt i natten kan vara läskigt. Ser dem hellre på dagen faktiskt. Men det är den enda kymigheten jag har...tror jag. ja, åsså krypen.I alla hus jag bott, har skogen varit inpå knutarna utom det allra första huset. Det var mitt i ett villaområde. Men oh, nu minns jag att jag var faktiskt allra mest rädd där när jag gick hem ensam med Lilla mamman som då var bebis. Kände mig aldrig ensam i huset fast det var tomt. 

Igår röjde jag i dusch/ toa/ tvättstugerummet. Pulade på på ställen man inte bryr sig om annars. Det vart så prydligt så. Så i all den jävla prydligheten sätter jag ner locket. Vi brukar alltid ha den uppfälld. Går ner, pular på med allt möjligt härnere, postar brev, diskar och spelar wordfeud med svägerskan. Jag har upptäckt en sak om mig själv. Jag är en wordfeuddråpare av värsta sort! Lyckan är fullständig, hänsynslös och total när jag vinner. Om jag inte vinner är det bedrövligt.
Hursomhelst, i vanlig ordning skjuter jag på att gå på toa tills det är nästintill katastrof. Då rusar jag uppför trappan i galopp, genom dörröppningen i sprinterfart samtidigt som byxorna åker ner och jag slänger mig på stolen. I mörkret. Locket är nerfällt. Ridå!

Det blev många fula tankar vill jag lova. Många fulord också. Såpa, ajax och klorin!  Jag ska LIMMA fast locket mot behållaren! Nä, det ska jag inte. Jag ska ju kunna skura den.
 "Å, vad gott det luktar här! Har du skurat?"  utbrast Gubben glatt då han skulle duscha efter jobbet.
"Mhm" svarade  jag.

Trevlig lördagkväll

ute på Trundön. Gamla goda vänner surrar och minns. Det är skönt bara få vara mitt i nuet i köket och se den vackra rimfrostkvällen i fullmånens sken över fruset vatten genom fönstret. De är riktigt rara ikväll gubbarna, pratar varmt om släkt, vänner och bekanta. Vilka som finns och inte längre finns. Känner mig privilegierad som får ta del i det. Det är skratt och lite gråt och livet som det är.

Silver i hår och läsglasögon på. Åren går för dem båda två.

Men åh! Hur DUM får man vara?

Har väntat in min ersättning med spänning tills jag insåg idag att den kommer inte! Efter att ha lusläst informationen som finns på FKs webb och ringt till dem så fattas det en ynka blankett till!!!!! Jag är så arg. Så frustrerad. Så ledsen. Visst får jag pengarna så småningom någon gång. Men jag skulle haft dem NU! Eller snarare imorgon. Jag trodde de hade alla blanketter. Ska jag skratta eller gråta?

Jag får inte vara disträ, sjuk och mossig. Nä. Jag ska vara alert, på hugget och ha störtkoll på alla lägen oavsett vad det är. Hjälp! Hur orkar man det? Känner mig jättekorkad för att jag har missat den här grejen med FK. Man ska inte tro. Man ska VETA. Lusläsa ALLA papper man får. Vem har ork till det efter en hjärtinfarkt? Nää. Fy farao för papper och byråkrati.

Det tog mig hela dagen att bringa nån reda i det här. Ringa hit och dit. Ringa banken och be om anstånd och sådana saker så det inte blir ännu mer tråkigheter att vänta. Nu är det bara att vänta på blanketten som fattas. Den går inte att skriva ut från webben av nån anledning men ska komma med posten.

Imorgon blir det lite åderlåtning i rör som skickas till labb. Det är inför koll och läkarbesök nästa vecka. Förresten, jag var ju på väg bli sjuk men det vände. ALLT är inte pest och pina. Det glimtar till lite här och var. Det får gärna stråla ordentligt också. I form av riktigt trevlig lottovinst eller så. Bilen bara måste på verkstan. Motor, fönster och handbroms. Ja, jag är ju tyvärr ingen bilmekaniker. Nä. Men bilen går snällt iallafall. Trots översyn-misären. Trogna fina bilen.

De av mina bilar jag minns som trotjänare är den allra första vinröda Renault 10an. Den fick jag av min bror. Den som stannade om det regnade. Billig som tusan och tog ingen soppa. Gubben krockade med den så jag sålde den. Sen en grön Vaz. Den bara gick och gick. Jämt. Till slut gick den inte. Sålde den i Leksand. Sen den orange volvon med snygga lättmetallfälgar och sportratt. Den hängde med lääääänge. Tills den lämnade in. Gulvolvokombin, tegelröda diselmercan och så den här. Barnen älskade att åka bil. Ja, det blev många korta och långa äventyr, semestrar och turer i dem. Vi hade ROLIGT i bil. Massor roligt! Jag hade förstås fler bilar men de var opersonliga eller rackliga eller så hade jag dem så kort tid så det uppstod ingen djupare känsla mellan mig och bilen. Vilken som var allra bäst? Hm, orangevolvon, den var kvick, trimmad och kul. Jättesnabb.Tegelröda diselmercan var också bäst. På ett helt annat sätt. Otroligt skön glidarbil. Inget att ha bråttom i. Njutbar körning. Jag tror den rullar än. Det ska jag kolla.

En bra bil är trygg frihet.
Speciellt för den som ska hämta och skjutsa barn, dagis, skola, handla...
Håller tummarna för att lilla mamman hittar delar till sockerbiten sin.
Önskar jag kunde köpa henne en säker bil. Den hon har är usch.
Måtte hon aldrig någonsin krocka.

Inte ni andra heller. Kör försiktigt.

Sova hela natten Sova hela dan

Det är något som händer?.. jag sov hela natten, var opp i morse, somnade om till halvnio, tog medicin, somnade igen och igen till sextiden!!!!!! Känner mig som om jag inte är frisk. Som när man är på väg bli sjuk. Har tagit alvedon, dricker massor och håller tummar och tår. Här packas ingen väska förrän jag är frisk. DÅ vill jag ha- och behöver -miljöombyte!

Undrar hur sjukpenningen blir? Har förlängd sjukskrivning. Ska till läkaren i slutet av januari. Hälsocentralen innan dess. Det är mycket nytt att hålla reda på.

Vad sårbart tågtrafiken blivit. Förr kunde det vara nån försening på grund av vilt på spåret eller något annat. Men bara nån enstaka gång. Nu är det förseningar och tågstopp jämt och ständigt? Är tågen inte byggda för vårt nordiska klimat? Ska vi låta tågveteranerna ta över? Sänder medkänsla till vännen Lovis (Lovis = en sällsam kraft)  som suttit fast i många timmar på tåget idag. Hela sin lediga eftermiddag och kväll faktiskt. Så kostsamt. För tid - är något hon inte har gott om. Fullt upp jämt.

Lev väl

Rader i natten....i sällskap av katten

Känner mig riktigt dränerad, tom och fasligt trött. Klart det ska finnas sådana dagar också. Tiden går åt till bara det nödvändigaste. En sorts återhämtning skulle jag tro. Såg en film idag om Buddha. Siddhartha Gautamas liv från födseln tills han dog och vad han förkunnade. En bra film. Vettig och okej. Jag gillar den. Inga stora åthävor och överdrifter. Det jag också gillar är det här med medkänsla och att allt hänger ihop. Lite som ying och yang. Motsatser och att det ena kan inte vara utan det andra. För visst är det så. Oavsett religion, läror, teser och allt som finns så ska sunt förnuft, respekt och medkänsla råda för allt liv på jorden. Vare sig det handlar om människor, deras kulturer, djur eller de fyra elementen i vår värld.
Jaja, krypen också. Usch!

Sen råkade jag komma in i nåt homewifes någonstans på andra sidan atlanten. Herrejisses så tröttsamt. Orka! Hur självupptagen får man bli? De där programmen är bara för sorgliga med allt tjafs och bråk. Tala om ytligt. Jag får påminna mig om att jag inte har nån rätt att döma dem. Lika lite som nån har rätt att döma mig. Dock, det man inte förstår får man lämna. Och på så vis behålla sinnesro.

Nåt som gör mig väl till mods är att Lilla mamman och Stora björn verkar trivas fint ihop. Jag är så glad för det. Jag skulle aldrig lägga mig i eller nåt sånt. Nej, det sköter de bäst alldeles själva. Det är trevligt se en harmoniskt avslappnad relation som får Lilla mamman att landa i tillvaron på ett sätt som bara hon kan göra. Jo, hon är alldeles särskilt speciell. Ungen min. Så jag unnar henne så väl, en alldeles särskilt speciell person att interagera med i livet.

Nu kryper natten inpå. Jag ska försöka komma till ro. Det vill bli lite dåligt med det. Jag behöver bli fysiskt trött. Redigt arbete och frisk luft ger bästa sömnen. Så har det alltid varit och så lär det förbli.

Liten vän väntar på mig. Han vill något. Det syns i de blå, blå ögonen och de spetsade öronen.
Ska se vad det är han vill....
Gonatt.

Sambalkyckling

Vår ICA affär hade extrapris på kycklingfiléer. I röd/vit påse. De passar utmärkt till att göra sambalkyckling på i långpanna. Enkelt också. Gör man på två påsar så har man till matlådor för en lång tid framöver. Man kan ha det till ris, pasta, grönsaker eller i tortillawraps med sallad. Vad du vill.

2 msk soja
2 tsk sambal oelek
Vitlök om du vill
en burk skivade champinjoner om du vill. 
1 stor burk creme fraiche
5 dl grädde

Rör ner sojan och sambal i creme fraichen. Rör ner grädden. Jag brukar hälla lite i taget och vispa ner . Häller man all grädde på en gång blir det grynigt. Då blandar det sig inte lika bra. Lägg ut kycklingfiléerna på i långpannan. Häll såsen på. Sätt in i kall ugn och sätt på 150 - 175 grader i minst 90 minuter.

Skiva, tärna de överblivna fileerna och fördela såsen i matlådor.Går snabbt att värma i micron.
Urgott!

Söt citruspress och blodapelsiner

På Coop hade de den här glada citruspressen på extrapris för några veckor sedan. Jag har länge velat ha en. Den var så billig att det var dumt låta bli köpa den. Den väsnas ganska bra så det går inte att överraska någon som har sovmorgon med nypressade apelsiner! Om man inte är döv förstås. Jag är jättenöjd med den. Lätt att rengöra och den pressar ur apelsinerna bra. Jag tycker räfflorna i pipen är onödiga men de fångar upp kärnor och fruktköttet. En smaksak om man vill ha det eller inte. Bara plocka bort kärnorna och vicka lite på den så får man med allt det goda. Det är ju säsong för blodapelsiner nu. De är goda men sötare än vad de var förr. Jag föredrar den syrligare sorten. Färg och utformning på pressen är lättsamt enkelt. Tar liten plats och är lätt att ställa undan.  

Det ryms ett högt glas under.

Bra tillskott bland köksattiraljerna! Kort sladd är ett plus.

Lagar möbler...

Men det går inte. De tre benen är felkonstruerade! Finns det NÅN händig människa som kan laga till mitt lilla pelarbord? Som det nu är, är den hopplöst vind och sned. Ska ringa runt och kolla...

På middagsmenyn:

Kokt lax, wokgrönsaker, kall sås med rivna äpplen, sambal olelek, salt, fem peppar. Tunnbröd i änglaburken smör och så förstås citronpeppar till!